Korsets dårskap och världens vishet

Ledare. Nr 12-13/2008 I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”. 19.3.2008 kl. 00:00

I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”.

Även om det sägs att tiderna förändras och vi med dem är detta något som inte har förändrats. Det som Paulus skrev till församlingen i Korinth förmodligen kring påsken år 57, alltså för 1951 år sedan, kunde lika väl vara en aktuell hälsning till alla kristna församlingar i hela världen, inklusive församlingarna i Borgå stift, Anno Domini 2008.

Talet om Jesus som korsfäst och uppstånden är fortfarande en dårskap för världen men det största beviset för Guds kraft för alla dem som tar emot frälsningen.

Åtminstone en av orsakerna till att Paulus formulerade sig som han gjorde var att det för grekerna var en fullständig omöjlighet att tänka sig att en korsfäst jude kunde vara världens frälsare. Att påstå det var bokstavligt talat rena dårskapen.
Så vad tänkte en del av församlingsborna i Korinth göra? Jo, de planerade att anpassa budskapet så att det blev rumsrent och förståeligt. Det gällde kort sagt att anpassa det till tiden, till den rådande kulturen, den rådande smaken. Det gällde att göra budskapet acceptabel för den moderna människan om man ville slå vakt om församlingens överlevnad.
Man behöver inte ha följt med dagens kyrkliga och teologiska diskussioner speciellt mycket för att se att tiderna och människan inte har förändrats speciellt mycket heller till denna del.

I en debattartikel i Kotimaa (6.3) tar Miika Ruokanen, professor i dogmatik vid Helsingfors universitet för sin del upp de krav som på olika håll ställs på en ny reformation av kyrkan, dess lära och budskap.
Ruokanen påminner om att reformkraven i den så kallade liberalteologin fokuserat på att lyfta ut centrala delar i det kristna budskapet: undren, det onda, att Gud blev människa i Jesus, att Han korsfästes, dog, begravdes och uppstod, treenigheten och så vidare.
Med detta har liberalteologin enligt Ruokanen entydigt smulat sönder ryggraden i kristendomen och aktivt bidragit till att kyrkans medlemmar blivit allt mera främmande för trons grundsanningar.

Ruokanen konstaterar att den efterlysta reformationen i tidens anda redan har prövats och lett till en enda sak: de europeiska kyrkorna står allt tommare.

Ingen som ser realistiskt på dagens situation förnekar att det kristna budskapet är en dårskap för många människor.
Men ingen som med öppna ögon följer med utvecklingen här hemma eller i den världsvida kristenheten kan heller undgå att märka att endast och enbart korsets dårskap ger församlingar liv och kraft.
Kyrkans framtid ligger alltså inte i, vilket också Ruokanen framhåller, att ersätta det dåraktiga talet om korset med mänsklig visdom. Kyrkans framtid är helt beroende av att Gud genom sin Ande får förvandla korsets dårskap till levande, frälsande verklighet.

Alla kristna har varje dag uppdraget att gå ut med budskapet att Kristus är uppstånden. Det är budskapet som i all sin dåraktighet kommer att segra över all världslig visdom.

Kyrkpressen önskar sina läsare en välsignad påsk!

Stig Kankkonen



Kyrka. Präst, martyr och kär. 14.2.2009 kl. 00:00

Världen. Den danska biskopen Steen Skovsgaard förslår att alla som vill bli biskop skulle få åtminstone en veckas praktik hos någon biskop innan valet. 13.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. – Församlingarna är fulla av kompetent folk som kan göra mer än läsa en text på söndagen, säger Heidi Juslin-Sandin i Esbo Olars. 13.2.2009 kl. 00:00

Människa. "Min egen ungdomsarbetssledare gav inspiration till mitt yrkesval." 12.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. De närmare 470 röstberättigade elektorerna är nu klara och kan börja diskutera kandidaterna inför biskopsvalet i september. 12.2.2009 kl. 00:00

Människa. Stefan Gustavsson uppmanar kristna till aktiv mediakritik! 12.2.2009 kl. 00:00

Samhälle. Är religion skadligt eller nyttigt för barn? Lastenkirkko.fi väcker diskussion. 11.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Varför lyfts fördomar mot invandrare fram i reklamen för Gemensamt Ansvar? 11.2.2009 kl. 00:00

Kultur. Tangle är den nya versionen av Godtube, den kristna motsvarigheten till Youtube. 10.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Sjutton personer sökte tjänsten som som ecklesiastikråd för verksamhetsavdelningen vid kyrkostyrelsen. Fem kallas på intervju. 10.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Helsingfors kyrkliga samfällighet planerar att bygga och renovera för sammanlagt 120 miljoner euro under de kommande tre åren. 10.2.2009 kl. 00:00

Nina Österholm. Jag hade egentligen inte alls tänkt att gå på tillställningen, men hur det nu kom sig så befann jag mig i en fullsatt Munksnäs kyrka en tisdagkväll. 12.2.2009 kl. 00:00

Ledare. Kyrkans uppgift är att förkunna Guds ord, att förvalta sakramenten, att allmänt utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan. Den uppgiften har kyrkan fått av kyrkans Herre och den uppgiften finns införd i kyrkolagen. 12.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Hobbyn ger barn kunskap, självförtroende och vänner. Genom diakonisatsning får barnen i Vanda hobbyunderstöd. 9.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Församlingspastor Monica Heikel-Nyberg är orolig över vad som händer ifall Borgså stift väljer en kvinnlig biskop i höst. 9.2.2009 kl. 00:00

Vasa svenska församling. För många Vasabor är Kyrkpressen den viktigaste kanalen till kyrka och församling. Då församlingen slutar prenumerera på tidningen går de miste om den kanalen. 31.5.2018 kl. 16:27

ärkebiskop. Nu på söndag 3 juni installeras Tapio Luoma i ämbetet som ärkebiskop. President Niinistö och internationella gäster deltar vid mässan i Åbo domkyrka. 29.5.2018 kl. 10:05

prästvigning. I helgen var det prästvigning i Borgå. Totalt sex stycken präster vigdes till tjänst. 28.5.2018 kl. 13:41

flyktingar. En kristen afghan sitter på nytt i polisförvar i väntan på att bli deporterad. Polisen grep honom senaste vecka då han skulle träffa sin dotter. 22.5.2018 kl. 16:29

Kontakt. Det är aldrig för sent att bli en bra fadder, menar Pia Öhman och Freja Pontán som hållit kontakten i 17 år. 24.5.2018 kl. 00:00