Korsets dårskap och världens vishet

Ledare. Nr 12-13/2008 I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”. 19.3.2008 kl. 00:00

I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”.

Även om det sägs att tiderna förändras och vi med dem är detta något som inte har förändrats. Det som Paulus skrev till församlingen i Korinth förmodligen kring påsken år 57, alltså för 1951 år sedan, kunde lika väl vara en aktuell hälsning till alla kristna församlingar i hela världen, inklusive församlingarna i Borgå stift, Anno Domini 2008.

Talet om Jesus som korsfäst och uppstånden är fortfarande en dårskap för världen men det största beviset för Guds kraft för alla dem som tar emot frälsningen.

Åtminstone en av orsakerna till att Paulus formulerade sig som han gjorde var att det för grekerna var en fullständig omöjlighet att tänka sig att en korsfäst jude kunde vara världens frälsare. Att påstå det var bokstavligt talat rena dårskapen.
Så vad tänkte en del av församlingsborna i Korinth göra? Jo, de planerade att anpassa budskapet så att det blev rumsrent och förståeligt. Det gällde kort sagt att anpassa det till tiden, till den rådande kulturen, den rådande smaken. Det gällde att göra budskapet acceptabel för den moderna människan om man ville slå vakt om församlingens överlevnad.
Man behöver inte ha följt med dagens kyrkliga och teologiska diskussioner speciellt mycket för att se att tiderna och människan inte har förändrats speciellt mycket heller till denna del.

I en debattartikel i Kotimaa (6.3) tar Miika Ruokanen, professor i dogmatik vid Helsingfors universitet för sin del upp de krav som på olika håll ställs på en ny reformation av kyrkan, dess lära och budskap.
Ruokanen påminner om att reformkraven i den så kallade liberalteologin fokuserat på att lyfta ut centrala delar i det kristna budskapet: undren, det onda, att Gud blev människa i Jesus, att Han korsfästes, dog, begravdes och uppstod, treenigheten och så vidare.
Med detta har liberalteologin enligt Ruokanen entydigt smulat sönder ryggraden i kristendomen och aktivt bidragit till att kyrkans medlemmar blivit allt mera främmande för trons grundsanningar.

Ruokanen konstaterar att den efterlysta reformationen i tidens anda redan har prövats och lett till en enda sak: de europeiska kyrkorna står allt tommare.

Ingen som ser realistiskt på dagens situation förnekar att det kristna budskapet är en dårskap för många människor.
Men ingen som med öppna ögon följer med utvecklingen här hemma eller i den världsvida kristenheten kan heller undgå att märka att endast och enbart korsets dårskap ger församlingar liv och kraft.
Kyrkans framtid ligger alltså inte i, vilket också Ruokanen framhåller, att ersätta det dåraktiga talet om korset med mänsklig visdom. Kyrkans framtid är helt beroende av att Gud genom sin Ande får förvandla korsets dårskap till levande, frälsande verklighet.

Alla kristna har varje dag uppdraget att gå ut med budskapet att Kristus är uppstånden. Det är budskapet som i all sin dåraktighet kommer att segra över all världslig visdom.

Kyrkpressen önskar sina läsare en välsignad påsk!

Stig Kankkonen



Människa. – Att jag blev engagerade i kyrkan berodde i hög grad på att min församling gav mig olika uppgifter och att jag fick visa, inte minst för mig själv, att jag klarar av dem. 4.9.2009 kl. 00:00

Samhälle. – Många studerande tappar kontakten till hemförsamlingen. Min uppgift är att nå unga i högskolor och hjälpa dem att hitta en lämplig församling. 3.9.2009 kl. 00:00

Människa. Årets Fredrika Runeberg-stipendie, som utdelas för en samhällsmoderlig insats, gick till Christina Lång som i fyra decennier jobbat för handikappades rättigheter. 3.9.2009 kl. 00:00

Ledare. Praktiskt taget det enda som kunde sägas inför biskopsvalets första omgång var att allt är öppet. Frågan nu är om samma konstaterande gäller för den andra valomgången, som hålls efter två veckor. 2.9.2009 kl. 00:00

Ledare. Praktiskt taget det enda som kunde sägas inför biskopsvalets första omgång var att allt är öppet. Frågan nu är om samma konstaterande gäller för den andra valomgången, som hålls efter två veckor. 2.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Valet blev jämt och inte särskilt regionalt färgat.– Det bådar gått för ett annars splittrat Svenskfinland, säger forskare Kjell Herberts. 2.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Björn Vikström och Sixten Ekstrand möts i biskopsvalets andra omgång. 2.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Vikström och Ekstrand möts i biskopsvalets andra omgång. 2.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Röstningen i biskopsvalets första omgång pågick klockan 13-14. Kyrkpressen var på plats när elektorerna i Helsingfors prosteri samlades. 2.9.2009 kl. 00:00

Människa. Babykyrkan är en gudstjänst dit församlingen bjuder in de barn som döpts under året samt deras familjer. 2.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag onsdag (2.9) går elektorerna i biskopsvalet i Borgå stift till valurnorna. 2.9.2009 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Har du hamstrat redan? 3.9.2009 kl. 00:00

Ledare. I annonserna för de kyrktorg som hållits presenterades torgen som den självklara mötesplatsen för alla yrkesgrupper och anställda i församlingen, alla förtroendevalda och alla frivilliga medarbetare. 3.9.2009 kl. 00:00

Världen. I dag är det 70 år sedan andra världskriget bröt ut. Minnesceremonierna började klockan 5.45 finsk tid i Gdansk, där krigets första skott avlossades vid detta klockslag år 1939. 1.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Vad ska nästa herdabrev heta? Är bibeln rättesnöre också i etiska frågor? Det var några av frågorna på Församlingsförbundets biskopsutfrågning i Helsingfors 31.8.2009 kl. 00:00

retreat. Tyst retreat. Hur fungerar det? Vad gör man hela dagarna? Ska vi faktiskt vara tysta i nästan två dygn? Får jag alls ha min telefon? Nyfikenheten ledde en retreat-nybörjare till Snoan. 6.5.2019 kl. 11:21

påven. En grupp katolska intellektuella anklagar påven för heresi, alltså irrlärighet. 3.5.2019 kl. 09:02

profilen. Hennes resa gick från en sträng tonårstro till en tid utan kyrkan, tills hon landade i tillit. På vägen har hon mött sorg, kärlek och underbara tillfälligheter. Ester Miiros har kommit till att dörrarna öppnas när tiden är rätt. 24.4.2019 kl. 12:18

sjukdom. För knappt två år sedan fick Tuija Tiihonen veta att hon lider av obotlig cancer. Sedan dess har hon börjat måla, blogga och be. Gud har inte gjort henne frisk, men Han har gjort henne hel. 18.4.2019 kl. 14:05

Påsktraditioner. Vilka traditioner hör påsken till? Hur kan påskfirande se ut i Esbo, Karleby och Senegal? Vi diskuterade med tre personer. 17.4.2019 kl. 14:20