Kvinnopräster och massmedia

Ledare. Nr 11/2008. Senaste vecka firade Finlands evangelisk-lutherska kyrka på många olika sätt att det har gått 20 år sedan de första kvinnliga teologerna vigdes till präster i vår kyrka. 10.3.2008 kl. 00:00

Senaste vecka firade Finlands evangelisk-lutherska kyrka på många olika sätt att det har gått 20 år sedan de första kvinnliga teologerna vigdes till präster i vår kyrka.

Trots att det alltså var jubileum, fest och glädje var ett ofta återkommande tema i många inlägg de konflikter som funnits och finns i den så kallade kvinnoprästfrågan. Enligt kända noter beskylldes också nu massmedierna för att med sin rapportering vara orsak till mycket, kanske till och med det mesta, av det negativa.

Inte minst en tidning som Kyrkpressen kan alltid kritiseras för att antingen skriva för mycket eller för lite om än det ena än det andra. En sådan kritik hör till.
Tacknämligt vore i alla fall om kritikerna också skulle komma ihåg den grundläggande regeln för god journalistik. Den slår fast att grunden för all god journalistisk sed är medborgarnas rätt till korrekt och betydelsefull information, med vars hjälp den kan bilda sig en sanningsenlig bild av världen och samhället.

I försöken att förmedla korrekt och betydelsefull information är det viktigt att inte endast lyssna till röster av olika slag utan att också låta dem komma till tals. Endast då kan informationen vara det verktyg som det skall vara för medborgarna att forma sin egen bild av verkligheten.
Om endast majoriteten tillåts synas och höras är det inte längre fråga om korrekt och betydelsefull information utan om desinformation, som i värsta fall kan leda till osund likriktning och till förakt för dem som inte tänker som man själv.

Att hitta rätt balans i informationsförmedlingen är, för att citera Edward Said, ”en oavbruten ansträngning som till sin natur är ofullbordad och med nödvändighet ofullkomlig”. Eller för att säga det rakt på sak: det är en omöjlighet.
Detta beror på att det inte kan finnas någon matematisk formel för rätt balans eftersom balansen alltid är beroende av informationsmottagaren. Därför är mängden information om kontroversiella saker praktiskt taget alltid samtidigt för stor och för liten.

Till saken hör också att information om tankar, åsikter och argument som inte överensstämmer med ens egna har en benägenhet att sticka i ögonen och irritera. Det till den grad att den upplevs som det helt dominerande i det som tidningen skriver om.
För den som omfattar det som sägs framstår samma information kanske som mer eller mindre undangömd och till omfånget för blygsamt.

En naturlig följd av allt detta är att det som massmedierna informerar om och analyserar lätt upplevs som konfliktskapande i sig.
Och förmodligen hade bilden av ämbetsfrågans betydelse för kyrkan varit en annan om massmedierna inte rapporterat om biskoparnas linjedragningar, om domkapitelsbeslut och om rättliga avgöranden och reaktionerna på dem. Eller om inget hade rapporterats om de få konkreta konflikter som nu har gett rubriker.

Det alternativet
existerar inte för seriösa massmedier i ett samhälle som bygger på öppenhet och allsidig informationsförmedling. Inte heller kan en ensidig informationsförmedling accepteras med motiveringen att en allsidig information skapar konflikter eller bidrar till dem.

Kyrkpressen kan
och får kritiseras, och säkert finns också fog för kritik, men vår ärliga avsikt har varit och är att i enlighet med vårt uppdrag ge våra läsare korrekt och betydelsefull information.
Så också i den så kallade kvinnoprästfrågan, som ju sedan ganska länge egentligen är en kvinnoprästmotståndarfråga.

Stig Kankkonen



Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00