Kyrkans ansikte och röst

Ledare. Ledare 8/2007 Inför årets kyrkomötesval backades 77 unga kandidater under 30 år upp för att ge kyrkomötet en ansiktslyftning. 18.2.2008 kl. 00:00
När depressionen drabbade Finland på 90-talet var tjänstemännen vid de stora kyrkliga samfälligheterna på alerten. Innovationer som matbanker och skuldrådgivning samt åtgärder att låta de arbetslösa själva skapa meningsfull sysselsättning gav en tydlig imagevinst åt kyrkan. Den gamla högerstämpeln tvättades bort, men röst och ansikte fick kyrkan inte.
Under senare år har kyrkan själv drabbats av depressionssymptom genom medlemsflykten i åldersgruppen 18-39 år. Innovationer som kan motverka de symptomen är färre.

 
Illustration: Jan Lindström
Inför årets kyrkomötesval backades 77 unga kandidater under 30 år upp för att ge kyrkomötet en ansiktslyftning. Resultatet blev ett invalt ombud under trettio år bland de 107 som sitter i kyrkomötet. Samtidigt föll två unga ombud ut. De två hade etablerat sig som kunniga påverkare som fått kyrkomötet att bland annat sänka rösträttsåldern till sexton år. Dessutom minskade väljarna också på antalet kvinnor bland kyrkomötesombuden.
Församlingarnas förtroendevalda gjorde kyrkovalet till en kyrklig imageförlust. Den var dessvärre inte svår att förutspå. Att äldre förtroendevalda i tusental skulle rösta på unga vuxna som de knappt hört om var optimistiskt i överkant. Stämpeln ”i kyrkan styr och ställer de äldre” sitter kvar. Valresultatet är mera än en imageförlust. Det är i beredningsskedet på kyrkomötesnivå det skulle behövas ombud som själva vet hur unga lever och tänker. Det kan aldrig ersättas med en aldrig så omfattande initiativrätt.

Frikyrkorna särskilt
på kontinenten brukar häckla de traditionella samfunden med att de är dinosaurier, ett utdöende släkte, men kyrkans religiösa dimension är den som tar minst skada av medlemsflykten.
Vår finländska kyrka än en mångsysslarkoncern. Den kan professionell familjerådgivning lika väl som att hysa karismatiska väckelserörelser, den är myndighet för landets begravningsväsen, står genom skriftskolan för ett viktigt element i finländsk ungdomskultur, är en arkitektonisk byggherre och kulturskapare som dessutom konkret stått för en stor del finländsk historia. Den är också, som efter katastrofen i Jokela, en central kugge i krisvården både enskilt och på ett nationellt plan. Ibland kan det se ut som om Finlands kyrka är mer finländsk än kyrka.
Många av de unga som skriver ut sig ur kyrkan skulle mer än gärna skriva sig ur kommunen också om det bara gick för sig. Kyrkan är – bland mycket annat – en finländsk solidaritetsorganisation.

I vår mediala
tid skall allt ha ett ansikte, också kyrkan. Att sätta ansikte på kyrkomötet med dess långsamma beslutsgång är övermåttan svårt. Kyrkovalet gjorde det ännu svårare.
Vår kyrka har en egen tredelningslära när det gäller makten. Kyrkomötet står för demokratin, tjänstemännen driver kyrkostyrelsen och biskoparna håller ett öga på läran. Tredelningsläran gör det svårt att säga vem som får tala med kyrkans röst och sätta ansikte på den.
Samma dag som valresultatet kungjordes – för de finska stiftens del – gick biskopsmötet ut och meddelade att biskoparna kommer att samlas oftare och uttala sig mer. Biskoparna vill vara kyrkans ansikte och röst. I en episkopal kyrka får andra element, som demokrati och diakoni, ge vika.
Rolf af Hällström



MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48