Läsmöten under lupp i Karleby

Kyrka. Karleby svenska församling diskuterar läsmötenas framtid. I de aderton läslagen har läsmöten hittills alltid hållits i hemmen, men det börjar bli svårt att hitta folk som vill öppna sina hem för dem. Dessutom är de resurskrävande. 6.2.2008 kl. 00:00

Karleby svenska församling diskuterar läsmötenas framtid. I de aderton läslagen har läsmöten hittills alltid hållits i hemmen, men det börjar bli svårt att hitta folk som vill öppna sina hem för dem. Dessutom är de resurskrävande.

 
Kristine och Börje Nordlund öppnar gärna sin dörr för församlingens läsmöte. Senast kom tjugo personer.

Läsmötenas framtid har diskuterats en gång i församlingsrådet och kommer upp på nytt i slutet av månaden.

– Läsmötena har gett upphov till en livlig diskussion, säger kyrkoherde Peter Kankkonen. Jag tycker att det är fina möten som ger mycket, men ekvationen vill inte gå ihop. Det har blivit svårare att hitta personer som ställer upp. Folk säger att de uteblir från mötena i rädsla för att nästa gång bli värdar.

Kan marthor och byalag bidra?

Läsmötena har gamla anor, redan 1686 skrevs de in i kyrkolagen. Genom åren har de ändrat karaktär. Från att ha varit verkliga läsförhör är det nu byamöten i friare stil.

Kankkonen tycker att diskussionen är viktig. Alltför sällan utvärderar man i kyrkan det man gör.

– Många har kommit med synpunkter och gett goda uppslag. Jag tror att vi kommer att hitta en bra lösning.

Det vi hoppas på är att marthor och byalag skulle gå in och ta initiativet för det praktiska. Vill man värna om gemenskapen är det byborna som skall vara aktiva.

Två eller tre av de anställda brukar vara med på läsmötena. Nu har de anställda minskat, en prästtjänst föll bort i och med sammanslagningen, sedan dess har ytterligare några gått i pension.

– Pengarna räcker bara inte till att anställa efterträdare. Dessutom uppstår nya behov. Antalet ensamstående växer. Vi känner behov av att öka hembesöken men vem skall göra det?

Stugmöten behövs

– Det är synd om man slutar med läsmöten, tycker Kristina Nordlund i Såka.

Hon och hennes man Börje har alltid uppskattat gemenskapen på läsmötena.

– Det finns inga andra stugmöten numera. Vi tycker att det har varit välsignat att öppna vårt hem för läsmöte. Det är bara roligt, ingen plåga alls. Inte behöver man renovera stugan för den skull. Det är ju bara bybor som kommer. Våra präster är humoristiska, det är trevligt att umgås med dem.

– Temat behöver inte vara så tungt teologiskt. Men gärna en kort väckelsepredikan. Det är det viktigaste av allt.

– Läsmötena fyller sin funktion, säger också Solveig Jansson i Rödsö och hoppas på fortsättning. Jag tror inte att tveksamheten beror på ovilja mot läsmötena. Snarare är man blyg att erbjuda sitt hem. 

– Gemenskapen och det sociala är läsmötenas styrka. Vi behöver sådan enkel kristen gemenskap på gräsrotsnivå. Innehållet kan säkert också förenklas så att församlingens anställda inte behöver dra hela lasset.

Kerstin Haldin-Rönn



SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37