Roto drar sig ur

Kyrka. Tammerfors svenska församling fick som den ville: Matias Roto tog tillbaka sina papper. 28.1.2008 kl. 00:00

Tammerfors svenska församling fick som den ville: Matias Roto tog tillbaka sina papper.

– Församlingsrådet samt kyrkofullmäktige är nöjda med beslutet, säger Hans Cederqvist, viceordförande i församlingsrådet i Tammerfors svenska församling och medlem i gemensamma kyrkofullmäktige.

 
 

– Vi har redan svängt bladet och går vidare. När en behörig kyrkoherde är intresserad av att besätta platsen kommer församlingsrådet att ta ställning till saken.

Församlingens andra representant i gemensamma kyrkofullmäktige, Tage Törn, som också aktivt arbetat för att Roto inte skall komma till Tammerfors, vill inte kommentera situationen.

Domkapitlet i Borgå stift behandlade på sitt senaste möte frågan om kyrkoherdetjänsten i Tammerfors och kunde då officiellt inte annat än konstatera att den enda behöriga sökanden dragit sina papper tillbaka.

Den officiella motiveringen var att Roto söker en kaplanstjänst i Somero och han kan samtidigt inte vara sökande både till den tjänsten och kyrkoherdetjänsten i Tammerfors.

Processen som sådan kommenteras av biskop Gustav Björkstrand.

– Det första jag vill understryka är att Matias Roto till alla delar och under hela processen uppfört sig mycket korrekt gentemot alla parter inklusive Tammerfors svenska församling. Tammerfors svenska församling har också allmänt taget uppträtt korrekt, men man har kanske i sin omsorg om församlingens bästa varit snubblande nära gränsen för otillbörlig påtryckning, konstaterar biskop Björkstrand.

Att församlingsrådet i ett brev till domkapitlet klart sade att man inte önskar se Roto som kyrkoherde i församling är helt i sin ordning. En församling skall ge uttryck för sin syn och sin vilja då det gäller ett herdeval.

– Men domkapitlet är en myndighet som till alla delar måste handla objektivt och korrekt. Det är inte möjligt att beakta endast den ena partens intressen. I det aktuella fallet hade Matias Roto också rättigheter, understryker Björkstrand.

Man får inte utifrån utsätta domkapitlet eller enskilda domkapitelsmedlemmar för påtryckning med målet att påverka besluten i en bestämd riktning.

– Information ja, påtryckning nej, sammanfattar Björkstrand.

– I det aktuella fallet var den gränsen kanske inte helt klar.

Vad som nu händer är en öppen fråga. Först återstår att se om de två sökanden som domkapitlet ansåg vara obehöriga besvärar sig.

– Sedan besvärstiden gått ut efter en månad tar vi ställning till om kyrkoherdetjänsten skall lediganslå genast eller eventuellt efter en tid. Inom detta år måste tjänsten i vilket fall som helst lediganslås.

– Domkapitlet känner ansvar för den svenska församlingen i Tammerfors och vill vara den till stöd och hjälp på alla sätt, understryker biskop Gustav Björkstrand.

Stig Kankkonen



SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37