Svenska Yle och Borgå stift

Ledare. Ledare 2/2008 Diskussionen om vad som skall hända med svenska Yle har gått het de senaste veckorna.
En av de största frågorna har gällt strategiska modeller: gagnar det finlandssvenskarna bäst att ha separata lösningar eller är det bättre att de svenskspråkiga syns och hörs tillsammans med den finskspråkiga majoriteten?
7.1.2008 kl. 00:00
Diskussionen om vad som skall hända med svenska Yle har gått het de senaste veckorna.
En av de största frågorna har gällt strategiska modeller: gagnar det finlandssvenskarna bäst att ha separata lösningar eller är det bättre att de svenskspråkiga syns och hörs tillsammans med den finskspråkiga majoriteten?

 
Illustration: Jan Lindström
De som argumenterar för separata lösningar gör det ofta med motiveringen att minoriteten lätt försvinner om den inte har egna rum och egna scener. Enligt dem är faran för samma-på-svenska-tänkande överhängande om man så att säga uppträder tillsammans med majoriteten. Då blir det lätt så att det inte längre är fråga om att förmedla det genuint finlandssvenska, utan om att översätta det finska till svenska.
Det är alltså fråga om en finskspråkig verklighet på det andra inhemska språket.

De som argumenterar för ”samkörning” gör det huvudsakligen med motiveringen att egna rum och scener leder till isolation.
Samtidigt påminner man om att en minoritet alltid är beroende av majoritetens goda vilja och att den goda viljan är beroende av hur väl man känner till minoritetens verklighet.
Om det finlandssvenska inte är en naturlig del av helheten är och förbli det ett mer eller mindre främmande element.

Överför man tankarna om och kring svenska Yle till den finlandssvenska kyrkliga verkligheten och Borgå stift kan det kanske öppna nya perspektiv och infallsvinklar.
Trots olika uppgifter och därmed olika verksamhetsformer och -modeller har de två en sak gemensamt: deras uppgift är att på olika sätt ta hand om och betjäna den finlandssvenska befolkningen.

Då Borgå stift grundades för ganska exakt 84 år sedan, 1.12.1923, var det ett unikt uttryck för evangelisk-lutherska kyrkans i Finland vilja att ta hand om sin språkliga minoritet.
Till stiftet anslöts församlingar som är svenskspråkiga eller som har en svenskspråkig majoritet. Dessutom hör den landsomfattande Tyska evangelisk-lutherska församlingen i Finland och rikssvenska Olaus Petri-församlingen till Borgå stift.

Utvecklingen har lett till att uppdelningen i en finlandssvensk ”kyrka” och en finländsk kyrka inte längre är vad den kanske en gång har varit. Det är allt vanligare att församlingar tillhörande Borgå stift är församlingar i en kyrklig samfällighet som hör till ett finskt stift.
Till exempel i Esbo är den svenska församlingen stiftets största församling men samfällighetens minsta. I Tammerfors är den svenska församlingen med sina 1 000 medlemmar en lilleputt, en välmående sådan men i alla fall en lilleputt, bland tio större finska församlingar.

Den förändrade
kyrkliga verkligheten har på många håll lett till nya utmaningar i samarbetet mellan svenska och finska församlingar.
Alltid har det inte varit lätt att anpassa sig, men i de absolut flesta fall har parterna hittat varandra, förstått varandra och insett varandras behov.
Då det gnisslat i samarbetet har det oftast varit fråga om missförstånd som huvudsakligen berott på att man inte känt varandra tillräckligt bra. Sällan, om någonsin, har det varit fråga om illvilja och onda avsikter.

Det man på det finlandssvenska kyrkliga fältet har insett är att det är i goda tider förtroendet mellan minoriteten och majoriteten måste grundas och byggas upp så att det finns där som en självklarhet då det kärvar till sig.
Samma insikt har man säkert kommit till också inom svenska Yle, men de aktuella friktionerna tyder på att det kanske ännu finns en hel del att göra.

Varken när det gäller det kyrkliga eller när det gäller svenska Yle är det ju realistiskt att tänka sig ett finlandssvenskt liv för sig.
Som finlandssvenskar är vi en del av det finländska samhället och som en minoritet i det samhället måste vi hela tiden aktivt slå vakt om våra intressen. Intressebevakningen får inte så mycket vara att säga nej till majoritetens planer och förslag som att vi själva presenterar konstruktiva lösningar som gagnar både oss och majoriteten.

Både i fråga om svenska Yle och Borgå stift bygger de lösningarna på starka svenska enheter i kontinuerlig, aktiv och förtroendefull kommunikation med majoriteten.
Lyckas vi med detta kan de finlandssvenska enheterna knappast ses som utslag av isolationism utan som välkomna, förhoppningsvis till och med nödvändigas resurser i det gemensamma arbetet för hela det finländska samhället.
Stig Kankkonen



KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00

kulturpris. I trettio år var Stefan Härus redaktör för programmet Tack och lov i Yle Vega. Programmet presenterade andlig musik enligt lyssnarnas önskemål, och präglades starkt av Härus röst, personlighet, närvaro och kunskap. Dessa motiveringar lyftes fram när Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris år 2023. 28.11.2023 kl. 15:33

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Vem har sökt tjänsten som ledande kaplan i Väståbolands svenska församling? Vem blir citykaplan i Johannes församling? Läs mera i notisen från domkapitels senaste sammanträde. 28.11.2023 kl. 13:58

KORANFORSKARE. Många muslimer upplever pressen från västvärlden som outhärdlig, säger Torsten Sandell, som bott länge i Turkiet och forskat i Koranen. 23.11.2023 kl. 08:00

livskris. När hon var fem år hittade Mari Koli sin pappa död. Det är egentligen där berättelsen om krig, en utbränd vd och att vandra sig frisk börjar. – Jag hörde en röst som sa: Du måste gå till Santiago de Compostela. 22.11.2023 kl. 13:01

EKENÄS. I tider när kyrkobyggnader blir nattklubbar eller bostäder går Betesdaförsamlingen i Ekenäs mot strömmen. Frikyrkan har köpt och renoverar den mer än 150 år gamla träbyggnaden Ekenäs seminarium. 21.11.2023 kl. 18:19

KYRKOMÖTET. Ombuden Ulla-Maj Wideroos, Patrik Hagman och Rolf Steffansson har meddelat att de inte ställer upp för omval när ett nytt kyrkomöte ska väljas i februari. Kyrkpressen bad dem sammanfatta de senaste fyra åren och slutsatsen blev – det går kanske framåt, men framför allt går det långsamt. 20.11.2023 kl. 13:11

HÖSTDAGARNA. I år reste hela 600 ungdomar från olika håll i Svenskfinland till Höstdagarna i Toijala. Elis Storsjö från Mariehamn var en av dem. 20.11.2023 kl. 12:54

KYRKLIGA VAL. Kandidatnomineringen inför kyrkomötesvalet och valet av stiftsfullmäktige avslutades i onsdags. Här följer en preliminär sammanställning av listorna och kandidaterna. 17.11.2023 kl. 16:10

ETT GOTT RÅD. Då artisten Jukka Leppilampi var 20 år hittade han de vägar i livet som han traskat på sedan dess. Han ångrar nästan ingenting. 16.11.2023 kl. 11:42

sibbo. Sibbo svenska församling har fyra manliga medarbetare, och alla är duktiga sångare. De bildar kvartetten Vaneo, och nu övar de inför julkonserter i Sibbo gamla kyrka. 15.11.2023 kl. 16:08

RELIGIÖST TRAUMA. Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare. 15.11.2023 kl. 15:17

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23