När prinsessan räddade prinsen

Kultur. Kan prinsessan vara modig och rädda prinsen? Föreställningen Prins Enok – Prins Sessan ifrågasätter de könsroller vi vuxna omedvetet fostrar in barnen i.
31.12.2007 kl. 00:00

Kan prinsessan vara modig och rädda prinsen? Föreställningen Prins Enok – Prins Sessan ifrågasätter de könsroller vi vuxna omedvetet fostrar in barnen i.

 
Joanna Wingren spelar prinsessan Sessan och Åsa Wallenius draken Felix i Blaue Fraus Prins Enok - Prins Sessan.

Det var en gång en prinsessa som väntade på prinsen sååå länge att hennes fläta släpade i marken. Så klippte hon av den och gav sig i väg för att rädda prinsen i stället. Med på färden kom hennes bästa vän, en ängslig drake som gillade surskorpa med rabarbersylt och inte tyckte så mycket om äventyr.

Fast båda två var rädda för mörker.

Så här börjar Teaterföreningen Blaue Fraus nya barnpjäs Prins Enok – Prins Sessan, som hade urpremiär i december och som på våren ska turnera runt på daghem och förskolor i Svenskfinland. I samband med turnén är Folkhälsan med om att ordna seminarier som riktar sig till föräldrar, dagis- och förskolepersonal.

– Det är jättebra om vi på det här sättet kan bidra till att bredda sättet att vara flicka, pojke, prinsessa och drake på, säger Sara Sundell, projektledare vid Folkhälsan och ansvarig för Folkhälsans tjej- och pojkgrupper.


Sara Sundell hoppas att vi ska kunna bredda könsrollerna redan på dagis.

– I den här berättelsen är det prinsessan som är modig och stark och draken som är rädd. Barnen som går på det referensdagis som sett föreställningen tidigare började också leka att de var prinsessor som skulle ut på äventyr!

Hur beter vi oss?

I samband med seminarierna delar Folkhälsan ut ett arbetsmaterial som i första hand riktar sig till dagispersonal. Materialet innehåller tips på olika sätt att bredda könsrollerna på dagis.

– Det handlar om att barn ska få samma rättigheter, erfarenheter och möjligheter, oberoende av kön. Att vi inte begränsar deras liv med krav på hur vi tycker att de ska vara på grund av deras kön.

Forskning visar att flickor och pojkar behandlas olika och därför inte får samma resurser. Pojkar uppfostras inte till att ta hänsyn, medan flickorna tidigt får lära sig att ta hand om andra. Flickorna är däremot dåliga på att ta plats.

– För dagispersonal är en bra början att helt enkelt iaktta sig själva och kollegerna: beter man sig faktiskt likadant mot flickor och pojkar? Flickor förväntas vara hjälpsamma. Undersökningar visar att dagispersonal tenderar att väldigt ofta säga ”nej” till pojkar. De får hela tiden höra negativa saker.

– Barn lär sig snabbt hur man får vuxnas uppmärksamhet, och negativ uppmärksamhet är bättre än ingen alls.
Sundell tycker att det också är en bra idé att gå igenom dagisets filmer och böcker. Hur många av huvudpersonerna är flickor, hur många pojkar? Kan man bredda urvalet?

Läs mera i Kp 1/2008.

Sofia Torvalds



Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00