Biskopen sänder julhälsning till stiftet

Kyrka. Till våra vanligaste julhälsningar hör att vi tillönskar varandra en Fridfull jul ...
23.12.2007 kl. 00:00

Fridfull Jul


Till våra vanligaste julhälsningar hör att vi tillönskar varandra en Fridfull jul. Den hälsningen känns speciellt viktig i år efter tragedin i Tusby, de många strejkerna, den alltmer uppskruvade arbetstakten och de många förväntningarna som vi känner att vi bör uppfylla när det gäller våra nära och kära.

Den här fridshälsningen har gamla rötter. Redan i profettexterna för julen sägs det att den kommande Messias skall vara en Fridsfurste. Oket som läggs på mänskor och förtryckarens piska skall brytas sönder. Skon som krigaren bär i striden och manteln som fläckas av blod skall brännas. Ty ett barn har fötts, en son är oss given och hans namn är Fridsfursten.

Änglarnas proklamation till herdarna innehåller samma budskap. ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred.” Genom det nyfödda barnet skall jorden få shalom. Ordet, som finns i samma grundform i t.ex. arabiska och swahili, betyder frid, fred, frälsning och salighet. Men det används också i helt vardagliga sammanhang. Man tillönskar varandra hälsa och nya krafter, inre ro, harmoni och ett gott familjeliv.

Många av våra julpsalmer talar om julens frid. Den kända psalmen Härlig är jorden av den store danske psalmdiktaren B. S. Ingemann slutar med orden: ”Frid över jorden Herren bjöd”.
Zacharias Topelius ber att den helga julefriden skall komma ”till hög, till låg, till rik, till arm”.
Och många är det som med Emma Köhler sjunger:

Du stjärna över Betlehem,
o, låt ditt milda ljus
få lysa in med hopp och frid
i varje hem och hus.

Frid är något vi alla längtar efter. Ingen klarar av ett ständigt prestationstryck. Vi behöver ta igen oss och ge varandra tid, omtanke och kärlek. Då kan vi få uppleva att vi är värdefulla precis sådana som vi är. Stressen släpper, bekymren och oron viker undan. Mitt i vintermörkret och kölden fylls vi av värme, tillförsikt och glädje.

Den här julen skall vi därför ta fasta på det allra viktigaste: Julfriden. Ytterst är det inte de yttre gåvorna som avgör hurudan vår jul blir. Julfriden – den får vi när vi söker oss till gravgårdarna och tänder våra ljus i tacksamhet för det våra bortgångna kära har gett oss. Den kommer till oss när vi samlas till julbön i våra kyrkor utöver hela vårt svenska stift. Och den fyller vårt hjärta när vi stannar upp en stund under helgen i stilla bön inför Guds ord.

En fridfull jul vill vi tillönska varandra. Alldeles särskilt ber vi om att den skall nå dem som är sjuka, gamla, ensamma eller som brottas med problem av olika slag. Må julens Herre själv ge oss alla sin frid i allt rikare mått.

Borgå i adventstid 2007

Gustav Björkstrand

Gustav Björkstrand



Redan som ung lärde sig Sixten Snellman att människor har olika behov och lika värde. Nu verkar han för att ge ungdomar med funktionsnedsättningar en bättre livskvalitet genom utbildning. 10.9.2015 kl. 17:05

kloster. Popup-restauranger, popup-butiker, popup-evenemang. Och så popup-kloster. 10.9.2015 kl. 15:52

Biskoparna avslutade höstens möte med en gemensam appell med budskap också till stat och kommuner. 9.9.2015 kl. 17:27

Läget är inte hopplöst, det måste finnas rum att tänka om. Det tror de som deltagit i demonstrationen mot biståndsnedskärningarna. 8.9.2015 kl. 10:47

Biskop Björn Vikström uppmanar biskopskollegerna och hela kyrkan att lyssna bättre. 8.9.2015 kl. 10:33

flyktingkrisen. Kyrkostyrelsen rekommenderar att de evangelisk-lutherska församlingarna inkommande söndag (6.9.2015) uppbär en kollekt för att hjälpa flyktingar. 4.9.2015 kl. 16:01

flyktingkrisen. Den akuta flyktingsituationen har aktiverat många församlingar runt om i landet. 3.9.2015 kl. 15:07

flyktingkrisen. − I våra församlingar och i våra hemtrakter behöver vi nu utreda vilka möjligheter vi har att inhysa flyktingar för en kortare eller längre tid. Ifall medborgarna signalerar beredskap till detta kommer beslutsfattarna att lyssna, säger biskop Björn Vikström. 3.9.2015 kl. 15:05

På söndag kör Sibbo svenska församling i gång höstens verksamhet med en särskild temavecka kring livskraft. 4.9.2015 kl. 00:00

Som 18-åring gjorde hon blixtkarriär som jazzsångerska i New York. – Men inom mig växte mörkret och det var ett gränslöst liv utan hämningar, säger Isabella Lundgren. Nu utbildar hon sig till präst i Stockholm och tycker att syndabekännelsen är det allra bästa i mässan. 3.9.2015 kl. 07:28

ångest. Varför har vi ångest? Är det en gåva eller en förbannelse? Kyrkpressens redaktör Sofia Torvalds läste en strålande bok om ångest och slöt fred med sin egen. 2.9.2015 kl. 00:00

Teologi. Allt fler teologer är arbetslösa, men universiteten tror inte att det är en god idé att skära i antalet intagna studerande. 31.8.2015 kl. 16:22

miljö. Ekofasta och miljödiplom är exempel på det arbete som kyrkan gör för miljön. Nu belönas arbetet av Finlands naturskyddsförbund. 31.8.2015 kl. 16:20

frivilligarbete. Frivilliga församlingsmedlemmar kan bli rådgivare för människor som har svårigheter med sin ekonomi, skriver Kirkko & kaupunki. Den enda kvalifikation som behövs är att man kan hushålla med sina egna pengar. 31.8.2015 kl. 16:16

inskrivningar. Under årets första halva skrev över 11 000 personer in sig i lutherska kyrkan, rapporterar Keskisuomalainen, jämfört med knappt 16 000 under hela fjolåret. 31.8.2015 kl. 16:14

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15