Drogade i dödens väntrum

Ledare. Ledare 29/2007 Rubriken syftar på den situation många av våra finländska åldringar lever i. 24.9.2007 kl. 00:00

Rubriken syftar på den situation många av våra finländska åldringar lever i.

 
Illustration: Jan Lindström


Den kan förefalla dramatisk i överkant, men med tanke på bland annat professor Sirkka-Liisa Kiveläs forskning och tankar ger den i alla fall – skrämmande nog – en korrekt bild av många åldringars verklighet.

I synnerhet
dementa åldringar tillbringar allt för ofta och dessutom allt oftare sin sista tid på jorden mer eller mindre nerdrogade.
Inte för att de behöver drogerna, utan för att vårdpersonalen inte har tid att ge dem den omvårdnad de behöver i normalt tillstånd, och för att anhöriga inte hinner eller vill hjälpa till.
Åldringarna måste hållas tysta och stilla. Som paket.

Eländet tar inte slut här. Kivelä, som är professor vid Åbo universitet och åldringsforskare, förutspår dessutom att eutanasi kommer att bli en del av åldrings”vården”. Enligt henne pekar praktiskt taget allt i den pågående utvecklingen mot att eutanasi, alltså så kallade barmhärtighetsmord, är den enda möjligheten för samhället att ”klara” åldringsvården.

Utan förskönande
omskrivningar kan man alltså säga att det näst bästa sättet att lösa problemet med åldringsvården håller på att bli att droga ner dem.
Det bästa sättet är att ta livet av dem. Eller rättare sagt: att de själva besluter sig för att de vill dö. Då kan man ju få det hela att se ut som … Just det: barmhärtighetsmord.

Den senaste World Values-undersökningen visar att finländarna har stor förståelse för eutanasi då det gäller personer som lider av någon obotlig sjukdom. Endast 13 procent säger att de aldrig skulle acceptera något sådant.
Eutanasi i sådana fall är enligt finländarna betydligt mera acceptabelt än till exempel att man tar mutor i tjänst. Till det säger 73 procent definitivt nej.

De attityder som ledande politiker i åratal givit uttryck för och omsatt i praktiken gällande sjukvårdspersonalens arbetsvillkor och lönenivå stöder professor Kiveläs dystra förutsägelser.
Det finns praktiskt taget ingenting som talar emot dem.

En allvarlig fråga som måste ställas i sammanhanget är om de upprörande mord som på senare tid förövats på utvecklingsstörda skett helt oberoende av det förändrade attitydklimatet. Eller är det kanske snarare så att de skall ses som allvarliga tecken på att respekten för livets helighet eroderas allt snabbare?
Nu då en av landets främsta experter på åldringar och åldringsvård har delat med sig av sin syn på vilken framtid vi förefaller gå till mötes, är det vår tur att ta ställning.
Var och en på sitt sätt.

Gör vi ingenting talar mycket för att också våra yngre anhöriga och vi som ännu är i arbetsför ålder en dag kan ligga drogade i dödens väntrum. Det gäller både dem som fattar de beslut som formar nutid och framtid och dem som påverkar de attityder som styr besluten.

En mindre vacker dag kan vem som helst av oss ligga där.

Stig Kankkonen



KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28