Att bli magister

. Efter fyra års studier vid Helsingfors universitet ser jag fram emot att i början av oktober få hämta ut mina magisterspapper. 18.9.2007 kl. 00:00

Efter fyra års studier vid Helsingfors universitet ser jag fram emot att i början av oktober få hämta ut mina magisterspapper.

Att bli magister på fyra år kräver tre grundläggande saker: en inriktning som möjliggör studier i egen takt, självdisciplin och koll på studiehandboken. Det sistnämnda är en hel vetenskap och ingenting för nybörjare. Varje höst med den nyaste trycksvärtedoftande lila luntan med så vassa sidor att man skär sig våndades jag, men läste.

Den som inte läste fick skylla sig själv. Missade du tentanmälningen är det synd om dig. Förstod du inte att du måste anmäla dig till graduseminariet månader på förhand får du studera ett år längre än du tänkt. Insåg du inte att utexaminering i oktober innebär att gradun skall lämnas in i augusti är du förlorad.

Mitt största huvudbry i slutskedet var inte gradun, iso G. Nej, värre var att få tag på den lärare som glömt att registrera en halv studievecka för de uppgifter jag redan gjort och sedan gått upp i rök. Efter pensionen slutar universitetslärare att existera.

Många är vi som slitit vårt hår på grund av universitetens övergång till det europeiska Bolognasystemet. Studieveckor blir studiepoäng medan snälla studenter blir bittra monster. Det som skulle göra allting så lätt gjorde allting så svårt och vår enda tröst är att uppdateringen lär ska fungera bra för dem som hade turen att inte inskrivas i det gamla systemet.

Det där med att läsa, skriva och tenta gick av bara farten. Jag vill påstå att gymnasiet var värre. Provveckor, studentexamenshysteri och så skulle det ju väljas färg och form på klänningen.

Värst var högstadiet. Kurrande mage, bråk i korridorerna och pojkar som kallade alla som fick 9 i hissaprovet för horor.

Nej, nu är det färdigstuderat. För den här gången.

Christa Mickelsson



gospel. Nina Pakkanen leder en gospelkör där 300 personer sjunger tillsammans utan noter och lyssnar in varandra. Coronaviruset satte stopp för de vanliga övningarna och nu sjunger man tillsammans över nätet i stället. Men det ger inte samma upplevelse. 7.5.2020 kl. 12:39

Tacksam. – Om jag dör nu, då blir så väldigt mycket osagt till min fru. Så tänkte Kaj Kunnas när han drabbades av en hjärninfarkt. Det har gått fyra år, och hans värderingar har förändrats en hel del. Han säger bland annat att sport är världens viktigaste bisak. 7.5.2020 kl. 17:00

Nyttotänk. Milja Sarkola skrev en roman om pengar och nyttotänk som används för att försöka kontrollera livet och våra känslor – och vår rädsla för döden. 6.5.2020 kl. 15:13

recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00

Coronapandemin. Mötesbegränsningarna fortsätter drabba sommarens program i stiftet. 4.5.2020 kl. 09:56

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53

jomala. – Det viktigt att låta glädje och humor blandas med andakt och allvar, säger Fredrik Erlandssson. Jomalas församling lägger en ny version av psalmen "Blott en dag" ut på Youtube varje dag. 30.4.2020 kl. 10:08

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35

Coronapandemin. Det finns inga tecken på panik i stiftet. Efter att ha kollat läget med de flesta kyrkoherdarna är biskop Bo-Göran Åstrand både imponerad och bekymrad. 23.4.2020 kl. 12:41

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51