Kyrkan och lagen

Ledare. Ledare 32/2007 Då en professor i rättshistoria, Jukka Kekkonen, i offentligheten (Turun Sanomat 29.7) kritiserar kyrkan, eller rättare sagt elva kristna kyrkor och samfund, för att ge uttryck för åsikter och attityder som för hans tankar till ytterlighetsgrupper och till Europa på 1920- och 1930-talet väcker det en rad frågor. 3.8.2007 kl. 00:00

 

 
Illustration: Jan Lindström

Då en professor i rättshistoria, Jukka Kekkonen, i offentligheten (Turun Sanomat 29.7) kritiserar kyrkan, eller rättare sagt elva kristna kyrkor och samfund, för att ge uttryck för åsikter och attityder som för hans tankar till ytterlighetsgrupper och till Europa på 1920- och 1930-talet väcker det en rad frågor.

Kekkonen framförde sin kritik med anledning av Ekumeniska Rådets i Finland skrift ”Kirkko turvapaikkana”, alltså ungefär ”Kyrkan som fristad”.
Skriften ger råd om hur församlingen skall handla då någon söker skydd och vilka principer som gäller, den berättar om erfarenheter från andra länder, om flyktingsituationen i världen och om asylsökande i Finland. (Se här).

Kärnan i Kekkonens kritik är att kyrkorna med råden i den aktuella skriften ställer sig över lagen. Skriften får honom att tänka på en handbok författad av någon radikal grupp.Den ger honom dåliga vibrationer och för alltså hans tankar till nazismen och fascismen, ideologier som – påminner Kekkonen – inte gav ett ruttet lingon för lagar stiftade av kompromissande, dumma politiker.

Att kyrkan skall handla i enlighet med gällande lag är självklart. Lika självklart är att kyrkan skall handla i trohet mot Gud och mot Hans vilja. Om gällande lag och Guds vilja kommer i konflikt är det Guds vilja som måste gälla.Så var det till exempel för de kristna människor och de kristna kyrkor och samfund som trotsade nazismens, fascismens och kommunismens ogudaktiga och omänskliga lagar. Och så måste det vara också i dag och också i liberala demokratier.

Om det är något som historien borde ha lärt oss är det att kritik och ifrågasättande inte hotar demokrati, lag och ordning. Hoten har alltid funnits och finns fortfarande i tystnad och flathet inför orättvisor och godtycke.
I trohet mot sin uppdragsgivare och sin uppgift är det därför kyrkans sak att tala och handla då lagen inte är rättvis eller då den tolkas på ett oacceptabelt sätt.

Den fråga som tränger sig på är om de kristna kyrkorna och samfunden, hos oss inte minst evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, tagit sitt ansvar med tillräckligt stort allvar.
Utvecklingen mot vidare och djupare samhällsklyftor, mot ökade orättvisor inom social- och hälsovården, mot växande individuell och kollektiv egoism, mot ensidigt ekonomiskt effektivitetstänkande och mot allt mindre förståelse för allt och alla som inte producerar och konsumerar visar att så kanske inte är fallet.

Å andra sidan kan och bör man inte heller ställa orimliga krav på kyrkor och samfund. Det är inte de utan de politiska och ekonomiska beslutsfattarna som huvudsakligen styr utvecklingen.
Men ändå …
Med tanke på den utveckling som vi ser vore det inte endast välkommet utan nödvändigt med en tydligare och oftare återkommande kyrklig röst i samhällsdebatten.

Den aktuella skriften är ett sätt för kyrkor och samfund att säga att allt inte står rätt till om människors liv och trygghet hotas och att det är den kristnes skyldighet att hjälpa människor i nöd.
Att lagen eventuellt är sådan att nöden inte alltid och till fullo behöver eller kanske ens kan beaktas är ingenting som kan eller får hindra den kristna kärleken. Däremot är det varje kristens uppgift att på sitt håll och på sitt sätt försöka rätta till orättfärdiga lagar och göra dem sådana att det är möjligt för kristna kyrkor och samfund att fullt ut följa dem utan att bryta mot Guds vilja.

Kyrkans roll i det sammanhanget är att aktivt och målmedvetet delta i opinionsbildningen och i att forma attityder. Till den delen finns orsak till kyrklig självrannsakan, till bot och bättring.

Stig Kankkonen



domkapitlet. – Att kämpa mot en från början missanpassad kyrklig utredning tog mycket arbetstid och energi av alla domkapitel, säger Lars-Eric Henricson. 27.9.2021 kl. 09:38

pris. Seta rf har gett enheten för Kyrkans fostran och familjeärenden sitt pris för saklig information. 24.9.2021 kl. 16:41

HOUTSKÄR. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Houtskärs kapellförsamling i Väståbolands svenska församling har inom utsatt tid sökts av pastor Peter Blumenthal, tf. kaplan i Houtskärs kapellförsamling och av pastor Janette Lagerroos, redaktör vid Kyrkans central för det svenska arbetet. 24.9.2021 kl. 15:58

ÖVERKONSUMTION. Vårt beroende av konsumtion och fossila bränslen kan liknas vid alkoholism, skriver ekoteologen Harry Månsus i sin senaste bok. 17.9.2021 kl. 18:39

VÄNDPUNKT. Lasse Wendelin har alltid varit en presterare med en överfull kalender. Efter en hjärtinfarkt är hans hjärta så dåligt att han inte kan jobba heltid. – Först nu, när min kalender är tom, börjar jag inse hur mycket jag gjort för att få bekräftelse på att jag duger. 16.9.2021 kl. 14:31

KÄMPAGLÖD. Anders Tanne Björkman har genomlevt fler motgångar än de flesta behöver erfara. Han har varit på absoluta botten, tappat hoppet, tron och humorn, men långsamt tagit sig upp till ytan igen. 16.9.2021 kl. 10:00

NYTT LIV. Ända sedan Mikaela Ahola var barn har hon fått höra att hon behöver ett nytt hjärta. Hennes hjärta var var missbildat, ett så kallat enkammarhjärta. 15.9.2021 kl. 17:41

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare. 14.9.2021 kl. 19:20

CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53

JOHANNES FÖRSAMLING. – Nu sitter skägget löst! säger Johan Westerlund, Helsingforskyrkoherden som odlade ett coronaskägg för att han ändå bara satt hemma. I oktober bjuder han in till Mikaelidagsfest i Johanneskyrkan och hoppas att kyrkan blir så full som restriktionerna tillåter. 14.9.2021 kl. 18:38

kyrkoherdeval. Biskop Bo-Göran Åstrand, vad gjorde att du bedömde att du behövde ställa in ditt program och åka till Pedersöre? 10.9.2021 kl. 14:28

FÖRSÄLJNING. Lägerholmen Mataskär i Esbo, med alla sina byggnader, har sålts till en privatperson för ett sjusiffrigt belopp. 8.9.2021 kl. 10:15

kyrkoherdeval. I söndags träffades Pedersöre församlings tillträdande kyrkoherde Mia Anderssén-Löf, vice ordförande Krister Mård och biskop Bo-Göran Åstrand för att utbyta tankar kring församlingsarbetet. 7.9.2021 kl. 12:45

BÖN. När man inte klarar av att be kan man testa att be på ett nytt sätt. 3.9.2021 kl. 15:18

RÄTTEGÅNG. Besvärstiden gick ut och hovrättens dom överklagades inte – den frikännande domen i målet mot Martyrkyrkans vänner står alltså fast. 2.9.2021 kl. 16:56

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17