Identitet och ekonomi

Ledare. Ledare 31/2007 Två nyckelord i den aktuella diskussionen om församlingarnas framtid är ”identitet” och ”ekonomi”. 31.7.2007 kl. 00:00

Två nyckelord i den aktuella diskussionen om församlingarnas framtid är ”identitet” och ”ekonomi”.
Utan identitet – andlig och fysisk – är också de mest välskötta och ekonomiskt sunda församlingar endast mer eller mindre avlägsna serviceproducerande enheter. Utan välskött ekonomi kan ingen församling i längden tillfredsställande sköta vare sig sina andliga eller byråkratiska uppgifter.

 
Illustration: Jan Lindström

Den stora utmaningen är följaktligen att skapa bästa tänkbara förutsättningar för ekonomiskt sunda församlingar där medlemmarna känner sig hemma och där de känner samhörighet med varandra.En uppdelning i en diskussion om identitet och en om ekonomi är att rekommendera.

Uppdelningen är egentligen naturlig med tanke på att våra församlingar – liksom vår kyrka som helhet – har två funktioner. De är samtidigt ett andliga samfund och administrativa enheter.
Som andliga samfund har de uppgifter som relaterar till uppdraget att på allt sätt utbreda det kristna budskapet. Som administrativa enheter har de byråkratiska uppgifter och funktioner vars mål är – eller bör vara – att stöda den andliga uppgiften.

Blandar man ihop diskussionen om identitet och ekonomi kan resultatet lätt bli farlig oklarhet om vad som är mål och vad som är medel.
I stället för att ekonomin planeras och läggs upp så att den tjänar församlingarna i deras uppgift att förkunna Guds ord och förvalta sakramenten, anpassas församlingens andliga uppgifter till ekonomin.
Tjänaren blir herre.

Samtidigt som de två komponenterna diskuteras separat måste det naturligtvis finnas ett klart samband mellan dem.
Det måste finnas en tydlig medvetenhet om, förståelse för och acceptans av kyrkans primära funktion som ett andligt samfund. Annars utvecklas församlingarna och kyrkan som helhet till en ekonomi-fixerad specialenhet inom den allmänna samhällsbyråkratin.
Det finns de som menar att den utvecklingen redan har gått ganska långt.

Den förändrade kyrkoherderollen visar de praktiska konsekvenserna av en förskjutning från det andliga till det byråkratiska, alltså från det primära till de sekundära.
Då kyrkoherdarna mer eller mindre helt absorberats av byråkratiska uppgifter står församlingens andra präster i tur. Om sådana finns. I enprästförsamlingar är ett alternativ att ta lite lättare på blankettexercisen och riskera kritik. Ett annat är att med risk för utbrändhet göra allt som krävs och förväntas.

Samma situation befinner sig allt flera kyrkliga anställda i. Uppgifterna blir fler och fler, utmaningarna större och större, kraven och förväntningarna blir allt omöjligare att leva upp till.

Tankar som i olika kyrkliga sammanhang börjat ta form kring allt detta kunde i princip sammanfattas i följande dubbelfråga: vad är vår huvuduppgift och vem skall göra vad?
Den första delen av frågan utmanar till genomgripande och fördomsfria diskussioner om vad församlingen absolut måste göra och vad den eventuellt måste avstå från att göra. Den andra delen av frågan utmanar till likaså genomgripande och fördomsfria diskussioner om hur det nödvändiga arbetet skall fördelas.

Kanske kunde det vara till hjälp att damma av Frans Ludvig Schauman och hans grundtankar under arbetet med 1869 års kyrkolag.
Schauman betonade kyrkans särprägel som en trosgemenskap samt att den skall byggas nerifrån och upp. Alltså att det primära är en gemenskap där Guds ord förkunnas och att lekmännen spelar en avgörande roll i den gemenskapen.

Det låter kanske enkelt och självklart, men hur är det riktigt?
Prioriteras verkligen det andliga arbetet i praktiken så att de andliga arbetarna i våra församlingar ges tid att ägna sig åt sina primära uppgifter? Och har vi kanske glömt lekmännen och gjort församlingarnas verksamhet mer eller mindre helt beroende av de anställdas insatser?
Kunde det kanske dags för lite nygammalt tänkande och visionerande?

Stig Kankkonen



kyrkomötet 2015. Ombudet Peter Lindbäck, Åland, uttryckte i ett ombudsinitiativ en förhoppning om att kyrkomötet, avvikande från tidigare beslut, skulle göra det frivilligt att ansluta sig till kyrkans servicecentral Kipa. 11.5.2015 kl. 10:05

kyrkomötet 2015. Kyrkomötet förde på fredag förmiddag en livlig diskussion om ett ombudsinitiativ om riksdagens förslag till ny äktenskapslag. Ärendet remitterades till allmänna utskottet. 11.5.2015 kl. 10:03

samfällighetsmodellen. Biskop Björn Vikström låter förstå att det för honom var mycket svårt att fatta ett beslut i frågan om kyrkans nya strukturer. 7.5.2015 kl. 18:52

kyrkomötet 2015. Kyrkomötet har med rösterna 78-31 beslutat att låta förslaget till nya lokala strukturer förfalla. 7.5.2015 kl. 18:28

riksdagsvalet. 133 av 200 riksdagsledamöter svarade på Kyrkpressens fråga om de hör till kyrkan eller inte. 7.5.2015 kl. 00:00

det nya diakoniämbetet. Det nya diakoniämbetet diskuterades livligt på kyrkomötet och en samlad tropp diakoniarbetare hade tagit sig till Åbo för att följa med diskussionerna. 6.5.2015 kl. 20:17

psalmbokstillägget. Ombud Åsa A Westerlund framförde inför kyrkomötet en önskan om att de sånger UK lagt fram tas med i det kommande psalmbokstillägget. 5.5.2015 kl. 11:31

kyrkomötet 2015. I sin predikan vid kyrkomötets öppningsmässa kallade biskop Seppo Häkkinen frågan om kyrkans lokala strukturer för en historiskt viktig fråga. 5.5.2015 kl. 10:24

Biskop Björn Vikström vill minska på riksdagens beslutbörda genom att skära i kyrkolagen. 30.4.2015 kl. 13:12

Höstdagarna. Arrangören för Höstdagarna ser sig om efter ny samarbetspartner då Lärkkulla drar sig ur till en följd av statliga reformer. 29.4.2015 kl. 16:49

Sini Sundqvist. Många tonåringar är trötta i dag. Och saknar vuxna att tala med. Bland annat det har Sini Sundqvist lärt sig i jobbet som ungdomsarbetsledare och försöker anpassa verksamheten i enlighet med den insikten. 29.4.2015 kl. 16:47

Kyrkomötet. Nästa vecka är det dags för kyrkomötet att besluta om alla församlingar i framtiden ska tillhöra en samfällighet eller inte. Peter Lindbäck har redan nu meddelat att han kommer att föreslå att lagförslaget förkastas. 29.4.2015 kl. 16:40

Anne-Louise Nilsson och hennes sambo ville få in mer lek i sitt liv och bestämde sig för att öppna sitt hem för barnen. 29.4.2015 kl. 15:56

Finska Missionssällskapet hjälper de drabbade i Nepal. Missionärerna är oskadda, bland dem finlandssvenska Westerlings som råkar befinna sig i Finland. 26.4.2015 kl. 13:36

En maktkamp har lett till att Evangeliföreningens missionärer i Kenya har evakuerats från missionsstationen Atemo. 23.4.2015 kl. 07:31

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00