Beklaglig betoning

Ledare. Ledare 28/2008 För en tid sedan publicerade Kyrkpressen en serie intervjuer med ordförandena för riksdagspartierna. Det övergripande temat var hur de intervjuade som centrala politiska aktörer ser på kyrkans samhällspolitiska roll och på förhållandet mellan kyrkan och staten. 10.7.2007 kl. 00:00
För en tid sedan publicerade Kyrkpressen en serie intervjuer med ordförandena för riksdagspartierna. Det övergripande temat var hur de intervjuade som centrala politiska aktörer ser på kyrkans samhällspolitiska roll och på förhållandet mellan kyrkan och staten.

Kommentarerna var i stort sett samstämmiga och entydiga: ordförandena förväntade sig att kyrkan skulle ge klara besked i värdefrågor och det tämligen lösa formella förhållandet mellan staten och kyrkan betecknades som välfungerande.
Statsminister Matti Vanhanen framhöll uttryckligen att han inte ser orsak till några som helst förändringar av det rådande förhållandet.

 
Illustration: Jan Lindström
Europarådet förefaller att i stort sett ha samma uppfattning beträffande kyrkornas allmänna samhällspolitiska roll samt förhållandet mellan kyrka och stat. Det visar den rekommendation som rådets parlamentarikerförsamling antog i slutet av juni.

Den aktuella rekommendationen byggs upp kring tre inofficiella men klart identifierbara grundprinciper.

Den första
grundprincipen i rekommendationen är att religionen har varit och är en viktig del av det europeiska samhället och att kyrkorna har haft och har mycket att ge samhällsutvecklingen, inte minst i fråga om etik, moral och ideologi.
Denna sida av saken behandlas först och på olika sätt i närmare hälften av rekommendationens sammanlagt 24 punkter.

Den andra
grundprincipen är att en åtskillnad mellan kyrka och stat är ett av de allmänt omfattade europeiska värdena.
De statliga, samhälleliga institutionernas verksamhet skall inte styras av religiösa doktriner och institutionerna skall inte heller engagera sig i sådant som hör kyrkorna till. Som  exempel på sådant nämns interreligiösa dialoger.

Den tredje
grundprincipen, som egentligen följer av de två första, är att de europeiska länderna skall utvecklas i en ständig dialog mellan samhälle och kyrka.
I punkt 20 nämns uttryckligen att Europarådet för sin del redan vidtagit vissa mått och steg för att främja ett närmare samarbete mellan rådet och religiösa samfund.
Europarådets vision av hur Europa skall utvecklas bygger alltså på ett ömsesidigt respektfullt samarbete mellan det världsliga och det andliga, mellan stat och kyrka.
Symptomatiskt nog har rekommendationen hos oss delvis lett till en helt annan och tämligen besynnerlig betoning, som kan exemplifieras med rubriken för Hufvudstadsbladets ledarkommentar i frågan (30.7): ”Håll isär stater och kyrkor”.
En enträgen uppmaning till samarbete i respekt förvandlas med den ensidiga tyngdpunkten lätt till en uppmaning att stänga dörrar, bränna broar och bygga vattentäta skott

Europarådets rekommendation 1804 (2007) kan läsas på här.

Stig Kankkonen



ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16