Maskiner av kött och blod

Ledare. Ledare 21/2007 För någon månad sedan var de som har det svårt i vårt land föremål för de politiska partiernas och enskilda kandidaters uppmuntran och omsorg. Alla lovade med en mun på alla sätt ljusare tider för de marginaliserade, de sjuka och de fattiga. 22.5.2007 kl. 00:00

För någon månad sedan var de som har det svårt i vårt land föremål för de politiska partiernas och enskilda kandidaters uppmuntran och omsorg. Alla lovade med en mun på alla sätt ljusare tider för de marginaliserade, de sjuka och de fattiga.

 
Illustration: Jan Lindström

För en dryg månad sedan presenterade Matti Vanhanens andra regering sitt regeringsprogram. Det första avsnittet i kapitlet om välfärdspolitiken är något av ett eko eller eftersken av det som sades under valkampanjen: ”Med uppmuntran och omsorg mot 2010-talet”.

I de diskussioner som nu förs lyser dock omsorgen om dem som har det sämst ställt i samhället mer eller mindre helt med sin frånvaro. Det samma gäller omsorgen om dem som tagit som sin uppgift att ta hand om gamla, sjuka samt socialt och ekonomiskt utslagna.
Då mandaten och makten är tryggade återgår de finländska politikerna till den normala lunken vilket innebär att medborgarna, människorna, inte längre har ett värde i sig utan förvandlas till maskiner vars enda uppgift är att trygga Finlands ekonomiska framgång och konkurrenskraft.

Följande citat ur rege-ringsprogrammets kapitel om välfärdspolitiken visar vad som avses:
”Finlands ekonomiska framgång och konkurrenskraft bygger på friska och välmående människor. Social- och hälsovårdspolitiken har som mål att främja hälsan, funktionsförmågan och initiativförmågan samt att minska hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper.”
Friska och välmående människor är alltså inte ett mål i sig, utan de behövs för att trygga landets ekonomiska framgång och konkurrenskraft. Samma betoningar återkommer direkt och indirekt genom hela regeringsprogrammet.

Utgår man från att rege-ringsprogrammet är ett uttryck för de medverkande partiernas samlade uppfattning om och syn på människan, på samhället och på förhållandet mellan individ och kollektiv är bilden skrämmande.
Att de partier som nu är i opposition skulle utmana regeringspartierna på denna punkt är inte att hoppas på. Att se på medborgarna, på människorna, som maskiner av kött och blod är så allmänt och accepterat att ingen reagerar.

Vi lever helt enkelt med ett normsystem där människan degraderats till det som filosofen och teologen Hannah Arendt i sin bok Vita Activa kallar ”instrumentum vocale”, ”röstförsedda verktyg”.

Vilka konsekvenser detta har fått är redan uppenbart.
Barns rätt att födas bedöms i allt högre grad utgående från om de kan anses bli goda produktions- och konsumtionsenheter eller om de tär på ekonomin och konkurrensförmågan. I detta nu gäller detta huvudsakligen foster med Downs syndrom, men ingen tror väl att det i framtiden är det enda kriteriet för ett nej till att få födas?
Att åldringar och sjuka tvingas ligga i sin egen avföring medan stora summor satsas på att ”nyttiga” medborgare skall få en guldkant på tillvaron för att producera ännu mera hänger naturligtvis ihop med det rådande normsystemet.

Att normsystemet kunnat bli så sjukt beror i hög grad på att de som drabbas saknar allt som behövs för att göra sig hörda. Att de för några veckor inför ett riksdagsval lyfts fram i ljuset för att sedan igen glömmas är varken uppmuntrande eller uttryck för omsorg. Det är skamligt och förnedrande.
Att evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte har ansett det vara nödvändigt att kraftfullt och synligt konfrontera de politiska beslutsfattarna med konsekvenserna av deras människosyn är också skamligt och förnedrande.

Stig Kankkonen



MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14

LÄRKKULLA. Lärkkulla-stiftelsen i Karis valde en ny styrelse för verksamhetsåret 2025 under sitt delegationsmöte den 4 december 2025. 11.12.2024 kl. 18:31

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49