Maskiner av kött och blod

Ledare. Ledare 21/2007 För någon månad sedan var de som har det svårt i vårt land föremål för de politiska partiernas och enskilda kandidaters uppmuntran och omsorg. Alla lovade med en mun på alla sätt ljusare tider för de marginaliserade, de sjuka och de fattiga. 22.5.2007 kl. 00:00

För någon månad sedan var de som har det svårt i vårt land föremål för de politiska partiernas och enskilda kandidaters uppmuntran och omsorg. Alla lovade med en mun på alla sätt ljusare tider för de marginaliserade, de sjuka och de fattiga.

 
Illustration: Jan Lindström

För en dryg månad sedan presenterade Matti Vanhanens andra regering sitt regeringsprogram. Det första avsnittet i kapitlet om välfärdspolitiken är något av ett eko eller eftersken av det som sades under valkampanjen: ”Med uppmuntran och omsorg mot 2010-talet”.

I de diskussioner som nu förs lyser dock omsorgen om dem som har det sämst ställt i samhället mer eller mindre helt med sin frånvaro. Det samma gäller omsorgen om dem som tagit som sin uppgift att ta hand om gamla, sjuka samt socialt och ekonomiskt utslagna.
Då mandaten och makten är tryggade återgår de finländska politikerna till den normala lunken vilket innebär att medborgarna, människorna, inte längre har ett värde i sig utan förvandlas till maskiner vars enda uppgift är att trygga Finlands ekonomiska framgång och konkurrenskraft.

Följande citat ur rege-ringsprogrammets kapitel om välfärdspolitiken visar vad som avses:
”Finlands ekonomiska framgång och konkurrenskraft bygger på friska och välmående människor. Social- och hälsovårdspolitiken har som mål att främja hälsan, funktionsförmågan och initiativförmågan samt att minska hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper.”
Friska och välmående människor är alltså inte ett mål i sig, utan de behövs för att trygga landets ekonomiska framgång och konkurrenskraft. Samma betoningar återkommer direkt och indirekt genom hela regeringsprogrammet.

Utgår man från att rege-ringsprogrammet är ett uttryck för de medverkande partiernas samlade uppfattning om och syn på människan, på samhället och på förhållandet mellan individ och kollektiv är bilden skrämmande.
Att de partier som nu är i opposition skulle utmana regeringspartierna på denna punkt är inte att hoppas på. Att se på medborgarna, på människorna, som maskiner av kött och blod är så allmänt och accepterat att ingen reagerar.

Vi lever helt enkelt med ett normsystem där människan degraderats till det som filosofen och teologen Hannah Arendt i sin bok Vita Activa kallar ”instrumentum vocale”, ”röstförsedda verktyg”.

Vilka konsekvenser detta har fått är redan uppenbart.
Barns rätt att födas bedöms i allt högre grad utgående från om de kan anses bli goda produktions- och konsumtionsenheter eller om de tär på ekonomin och konkurrensförmågan. I detta nu gäller detta huvudsakligen foster med Downs syndrom, men ingen tror väl att det i framtiden är det enda kriteriet för ett nej till att få födas?
Att åldringar och sjuka tvingas ligga i sin egen avföring medan stora summor satsas på att ”nyttiga” medborgare skall få en guldkant på tillvaron för att producera ännu mera hänger naturligtvis ihop med det rådande normsystemet.

Att normsystemet kunnat bli så sjukt beror i hög grad på att de som drabbas saknar allt som behövs för att göra sig hörda. Att de för några veckor inför ett riksdagsval lyfts fram i ljuset för att sedan igen glömmas är varken uppmuntrande eller uttryck för omsorg. Det är skamligt och förnedrande.
Att evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte har ansett det vara nödvändigt att kraftfullt och synligt konfrontera de politiska beslutsfattarna med konsekvenserna av deras människosyn är också skamligt och förnedrande.

Stig Kankkonen



riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22

JULHÄLSNING. Plötsligt bara hände det. Jag hade kommit in på domkapitelsgården här i Borgå. Jag hade bråttom med en arbetsuppgift och det hade börjat skymma. Den korta biten av stenläggning på gården hade blivit glashal. Jag snubblade och föll raklång med ansiktet mot marken. Det blev svart. 21.12.2024 kl. 16:41

protest. För vissa är Uppenbarelseboken kanske Bibelns mest motbjudande bok. Andra får något lystet i blicken då de pratar om odjurets märke och de yttersta tiderna. Forskaren Mikael Tellbe tror att Uppenbarelseboken egentligen är en bok av tröst, som manar till protest – mot materialism, rasism och konsumism. 1.1.2025 kl. 08:00