Cirkelns kvadratur

Ledare. Ledare 20/2007 På ett allmänt plan har begreppet cirkelns kvadratur därför blivit ett begrepp för ett projekt som är dömt att misslyckas. Den utmaning som de som seriöst försöker lösa den så kallade kvinnoprästfrågan stått och står inför förefaller vara av i stort sett samma svårighetsgrad. 11.5.2007 kl. 00:00

Den utmaning som cirkelns kvadratur erbjuder är att med endast linjal och passare tillverka en kvadrat med samma area som en given cirkel.

Många matematiker, professionella och amatörer, har från och till under 3000 år ägnat mycket tid åt problemet. Problemlösare har det funnits också efter att Ferdinand von Lindemann år 1882 visade att det är omöjligt att kvadrera cirkeln.

På ett allmänt plan har begreppet cirkelns kvadratur därför blivit ett begrepp för ett projekt som är dömt att misslyckas.

Den utmaning som de som seriöst försöker lösa den så kallade kvinnoprästfrågan stått och står inför förefaller vara av i stort sett samma svårighetsgrad.

I stort sett därför att utmaningen för deras del känns snäppet svårare än utmaningen med cirkelns kvadratur: de förutsätts kunna lösa problemet utan hjälpmedel, utan linjal och passare.
De hjälpmedel som utifrån tjänstvilligt erbjudits kan närmaste karaktäriseras som yxor, sågar, skalpeller, ögonbindlar och öronproppar.

Problemet är inte att kyrkans ledning skulle säga nej till dem som på grund av sin övertygelse inte kan acceptera kvinnliga präster. Bland annat i dagens tidning hoppas ärkebiskop Jukka Paarma att de skall hitta sin meningsfulla plats i kyrkan.

Problemet är inte heller att de som säger nej till kvinnliga präster därmed också säger nej till sin kyrka. Då skulle de ju redan ha lämnat den.

Problemet i ett nötskal är samarbetet. Kyrkan förutsätter samarbetsvilja och -förmåga fullt ut av alla sina anställda, medan de så kallade kvinnoprästmotståndarna kräver att få dra sig undan i situationer där deras samvete säger nej.

Ett sätt att gå vidare att är att alla som inte kan acceptera kvinnliga präster automatiskt förklaras persona non grata oberoende av om samarbetsproblem aktualiserats eller inte. De kan ju uppstå. Väljer man den vägen finns det inte mycket att diskutera.
Ett annat sätt att gå vidare är att göra allt som kan göras för att undvika konfrontationer och se vad som kan eller bör göras först om problem trots allt uppstår. Detta förutsätter förstås att finns god vilja hos alla parter.

Klimatet i dag förefaller tyvärr inte vara sådant att den goda viljan skulle frodas. Snarare tvärtom.
Det är kanske här som det största problemet finns.
I det rådande klimatet ses varje tanke som beaktar kvinnoprästmotståndarnas synpunkter som avvikelser från det entydiga kravet på samarbete. Och i ett sådant klimat ses varje betoning av samarbete som en skärpning av attityderna mot kvinnoprästmotståndare.

I ett sådant klimat blir det därför snart sagt omöjligt för till exempel ärkebiskopen att säga varken bu eller bä utan att feltolkas.
Ärkebiskopen kan inte tala för vettiga lösningar med sikte på att undvika konfrontationer. Han kan inte heller, utan att övertolkas, klart betona kravet på samarbete. Samtidigt förutsätts han kort, klart och distinkt snabbt ta ställning i komplicerade frågor vilken tid på dygnet som helst.
Också detta är en sida av cirkelns kvadratur.

Mot denna bakgrund är det mycket lätt att förstå ärkebiskop Jukka Paarma då han hoppas på en punkt i den så kallade kvinnoprästdiskussionen. (Den måste betecknas som så kallad eftersom den inte på länge gällt kvinnopräster utan kvinnoprästmotståndarna.)
Frågan är bara om eller hur detta skall vara möjligt.


Stig Kankkonen



riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22

JULHÄLSNING. Plötsligt bara hände det. Jag hade kommit in på domkapitelsgården här i Borgå. Jag hade bråttom med en arbetsuppgift och det hade börjat skymma. Den korta biten av stenläggning på gården hade blivit glashal. Jag snubblade och föll raklång med ansiktet mot marken. Det blev svart. 21.12.2024 kl. 16:41

protest. För vissa är Uppenbarelseboken kanske Bibelns mest motbjudande bok. Andra får något lystet i blicken då de pratar om odjurets märke och de yttersta tiderna. Forskaren Mikael Tellbe tror att Uppenbarelseboken egentligen är en bok av tröst, som manar till protest – mot materialism, rasism och konsumism. 1.1.2025 kl. 08:00