Paarma: ”Präster med samarbetsproblem kunde byta arbetsuppgift”

Kyrka. Prästen finns till för församlingen och inte tvärtom, poängterade ärkebiskop Jukka Paarma i sitt öppningsanförande vid kyrkomötet i Åbo. Han är mycket besviken över att konflikterna med präster med traditionell ämbetssyn inte har gått att lösa med samtal. 7.5.2007 kl. 00:00

Prästen finns till för församlingen och inte tvärtom, poängterade ärkebiskop Jukka Paarma i sitt öppningsanförande vid kyrkomötet i Åbo. Han är mycket besviken över att konflikterna med präster med traditionell ämbetssyn inte har gått att lösa med samtal.

I sitt öppningsanförande vid kyrkomötet den här veckan hoppades Paarma att de präster som av samvetsskäl inte kan följa kyrkans ordning eller sköta sina ämbetsuppgifter söker sig till sådana uppgifter som de kan sköta ”med gott samvete och fritt hjärta”. Paarma tycker att en sådan lösning skulle respektera både samvetet och församlingen, och dessutom vara lyckligare än om de här prästerna helt sökte sig bort från kyrkan.

I öppningsanförandet konstaterade Paarma också att det är överraskande att den offentliga diskussionen kring frågan om kvinnliga präster varit så livlig under den senaste tiden. Det här är förvånande eftersom beslutet om att öppna prästämbetet för kvinnor fattades redan för över tjugo år sedan.

Präst och församling

– Prästen finns till för församlingen. Om församlingen valt både män och kvinnor som sina präster är det inte prästernas uppgift att mot församlingens vilja sortera in prästerna i dugliga och odugliga, menar Paarma.

Ärkebiskopen konstaterade också att många i den offentliga diskussionen uttryckt sin förundran över kyrkomötets uttalande att varken en positiv eller negativ ställning till frågan om kvinnliga präster anses vara heresi.

– Prästens kön är inte en lärofråga i vår kyrka, säger Paarma.

– Om det var så skulle vi vara tvungna att anse att t.ex. de manliga präster som avhåller sig från samarbete är irrläriga, heretiker.

Ärkebiskopen säger också att han personligen ansett det vara mycket viktigt att värna om kyrkans enhet.

– Därför har det för mig varit en oerhört stor besvikelse att man inte i alla fall kommit till en lösning med hjälp av gemensamma diskussioner. Jag har trott att man kan lösa många svåra situationer, så länge viljan är god.


KT/Kp



riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22

JULHÄLSNING. Plötsligt bara hände det. Jag hade kommit in på domkapitelsgården här i Borgå. Jag hade bråttom med en arbetsuppgift och det hade börjat skymma. Den korta biten av stenläggning på gården hade blivit glashal. Jag snubblade och föll raklång med ansiktet mot marken. Det blev svart. 21.12.2024 kl. 16:41

protest. För vissa är Uppenbarelseboken kanske Bibelns mest motbjudande bok. Andra får något lystet i blicken då de pratar om odjurets märke och de yttersta tiderna. Forskaren Mikael Tellbe tror att Uppenbarelseboken egentligen är en bok av tröst, som manar till protest – mot materialism, rasism och konsumism. 1.1.2025 kl. 08:00