Arkeologin placerar in Bibelns händelser i historien

Teologi. Det finns inte bara en frälsningshistoria utan också en frälsningsgeografi, säger Eero Junkkaala. 17.4.2007 kl. 00:00

Det finns inte bara en frälsningshistoria utan också en frälsningsgeografi, säger Eero Junkkaala.

 
Eero Junkkaala har tjugo somrar å rad varit fältchef för utgrävningar i Israel, där man årligen jobbar på ett trettiotal olika platser.  – Det handlar om vanlig historieforskning, inte sensationer, säger han. Foto: Daniel Iman.

Det är ofta snudd på sensation när nya arkeologiska fynd tutas ut i medierna, men verkligheten är vanligen en annan, säger teol.dr Eero Junkkaala, som i tjugo års tid deltagit i utgrävningar i Israel.

Han tänker på ogrundade tolkningar som nyheten om ”Jesu familjegrav”, på glada amatörer som åter igen ”hittat” bitar från Noas ark och på regelrätta falsarier som Jakobsossuariet härom året.

– Arkeologin är inte en skattjakt utan vanlig historieforskning. Det är fynden, inte en eventuell förhandsinställning som avgör resultatet.

Junkkaala vill slå hål på fördomar han ibland stött på, att de som sysslar med biblisk arkeologi med allt våld skulle försöka tolka resultaten så att de överensstämmer med Bibeln. Forskare är inga sensationsmakare.

– En annan sak är att de arkeologiska fynden i Mellansöstern för det mesta bekräftar Bibelns historicitet, och då blir man ju glad. Men allt vet vi inte! Vi skall komma ihåg att arkeologin är en forskning som aldrig blir färdig. I något skede avbryts eller avslutas arbetet på en bestämd utgrävningsplats. När nya metoder utvecklats eller ny kunskap dykt upp kanske man återupptar utgrävningar som avbrutits för länge sedan. Resultaten talar för sig: arkeologin rättar till sig själv med tiden.

Att våga se på Bibeln med ny kunskap från arkeologin kan också innebära en revidering av vår bibeltolkning.

– Ett exempel är Domarboken som ofta anger att den och den var domare i 40 år. Enligt vad man nu förstår är ”40 år” kanske inte bokstavligt menat utan den tidens sätt att uttrycka ungefär en släktled.

Läs artikeln i sin helhet i papperstidningen 16/2007.

Kristina Fernström



Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52

Påvebesök. – Det känns som om de som är här vill enhet, säger Emma Audas, som var med när påven besökte Malmö. 31.10.2016 kl. 15:49

profilen. Kyrkan är generös, man kan få det man behöver fast man inte är så säker på vad man kan ge tillbaka, säger Malin Klingenberg. 27.10.2016 kl. 16:27

syrien. – Vi som är ledare måste visa ledarskap: att det finns en framtid för oss i Syrien, säger Harout Selimian, som leder en kyrka i Aleppo. 27.10.2016 kl. 11:12

Helsingfors. Drumsöborna förlorar S:t Jacobs kyrka, medan Petrusborna kan få sin första egna kyrka. Matteus församling söker hyresgäster. 26.10.2016 kl. 11:31

vanda svenska församling. Nu finns den goda viljan att gå vidare. Det är budskapet efter helgens biskopsvisitation i Vanda svenska församling. 24.10.2016 kl. 16:42

profilen. Att vara kristen är att ropa in dem som försvinner, säger författaren Kristian Lundberg. 19.10.2016 kl. 15:34

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21