Obegriplig prioritering

Ledare. Ledare 13/2007 I Helsingfors kyrkliga samfällighets tidning Kirkko & Kaupunki skrev chefredaktör Seppo Simola 14.3 en ledare under rubriken ”Jo riittää, Sley”, alltså ”Nu räcker det, Sley”.
Det som Simola hade fått nog av är finska evangeliföreningens SLEY:s reserverade – eller negativa om man så vill – inställning till kvinnliga präster.
27.3.2007 kl. 00:00
I Helsingfors kyrkliga samfällighets tidning Kirkko & Kaupunki skrev chefredaktör Seppo Simola 14.3 en ledare under rubriken ”Jo riittää, Sley”, alltså ”Nu räcker det, Sley”.
Det som Simola hade fått nog av är finska evangeliföreningens SLEY:s reserverade – eller negativa om man så vill – inställning till kvinnliga präster.


 
Illustration: Jan Lindström
Droppen som fick Simolas bägare att rinna över var en gudstjänst i Hyvinge. En kvinnlig präst skulle samarbeta med en gästpredikant från SLEY. Föreningen hade i förväg meddelat att predikanten inte kan delta om en kvinnlig präst medverkar i gudstjänsten. Av någon orsak var ändå en kvinna inprickad på arbetslistan den söndagen. Den gästande predikanten meddelade att han väjer, men det hela slutade med att den kvinnliga prästen väjde.

Att Simola som en av många reagerade på detta är förståeligt. Och självfallet har alla som reagerat och reagerar rätt att göra det och deklarera sitt bestämda avståndstagande från att en manlig präst inte kan samarbeta med en kvinnlig kollega.
Så långt är alltså allt i sin ordning.

Det som gör Simolas offentliga reaktion på ledarplats i landets största samfällighets tidning problematisk är de slutsatser han hävdar att församlingarna överlag borde dra av det skedda. Simola menar att allt stöd till SLEY bör dras in och att Nordens största kristna ungdomsfestival, som arrangeras av föreningen, bör bojkottas. Festivalen besöks årligen av omkring 10 000 ungdomar.

Simola fick snabbt gehör för sina tankar i landet näst största samfällighet, Esbo kyrkliga samfällighet.
Då fullmäktige vid sitt senaste möte behandlade understödet till kyrkans missionsorganisationer framkastades tanken att man inte skulle stöda föreningar som inte accepterar kvinnliga präster.
Hur stort stödet för den tanken var blev aldrig klart eftersom fullmäktige inte röstade om den saken.

Kanske inte helt överraskande valde tidningen Esse, Kirkko & Kapunkis kollega i Esbo kyrkliga samfällighet, att också ta upp temat. Det gjorde man i veckans fråga som undrar om församlingarna i Esbo borde dra in sitt stöd till organisationer som motsätter sig kvinnliga präster.
Då detta skrivs har 45 procent svarat ja och 54 procent nej på den frågan.
Det som nu skett och sker är att allt arbete för Guds rikes bästa i Finland, i Norden och på missionsfälten i hela världen, på vissa håll underordnas kvinnoprästfrågan.
Den som på grund av sin övertygelse inte kan acceptera kvinnliga präster skall inte heller få kyrkans stöd och hjälp med att sprida budskapet om den korsfäste och uppståndne Jesus Kristus, Guds Son och världens Frälsare.

Oberoende av var man står i kvinnoprästfrågan måste det rimligtvis ses som en på många sätt och på många plan obegriplig prioritering att frågan om synen på kvinnliga präster skall vara snart sagt det enda som avgör om man duger som arbetare och tjänare i Guds rike.
Fortsätter det så här blir det väl förr eller senare dags att skriva om Kyrkoordningen så att all lära i kyrkan inte längre ”skall prövas och bedömas enligt Guds heliga ord”, utan enligt synen på kvinnopräster.
I en allmän kommentar i Kotimaa (22.3) till utmaningarna i samband med kvinnoprästfrågan understryker biskop Eero Huovinen tre saker.
För det första att varje präst förbundit sig att följa kyrkans ordning, enligt vilken män och kvinnor kan vara präster. För det andra att sann tolerans innebär fördragsamhet också med dem som tänker annorlunda. För det tredje att polarisering i trosfrågor i allmänhet inte leder till något positivt.

Den slutsats Huovinen drar är att man inom kyrkan på ett nytt sätt måste fundera på hur de som avviker från vår kyrkas nuvarande huvudlinje i kvinnoprästfrågan skall ges rum att verka inom kyrkan.
Det är att hoppas att biskop Huovinens tankar slår rot och växer sig starka och att den aggressivitet som i dag finns på olika håll snart kan ersättas med sann tolerans och fördragsamhet och ärligt frågande efter Guds vilja.

Stig Kankkonen



Kyrka. Matti Poutiainen och Irja Askola fick flest röster i biskopsvalet i Helsingfors stift. Det är första gången som en kvinnlig kandidat kommit till andra omgången i ett biskopsval i Finland. 11.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Esboförsamlingarna har öppnat en ny telefonjour för att stöda dem som varit offer för sexuellt utnyttjande. 11.5.2010 kl. 00:00

Kyrka.  Kyrkomötet godkände ett avtal mellan lutherska kyrkan och Suomen metodistikirkko och Finlands svenska metodistkyrka. De viktigaste stegen är att den andra kyrkans väsentliga kännetecken, ord och sakrament, erkänns vara sanna. 10.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet godkände vid sin avslutande session i Åbo på fredagen en ändring i kyrkoordningen som gör det möjligt att i undantagsfall döpa ett barn med bara en fadder. 10.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Efter kyrkomötets långa debatt om biskopsmötets utredning av partnerskapslagens följder för kyrkan är man tillbaka i startrutan. 10.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet har valt Jukka Keskitalo till ny kanslichef på Kyrkostyrelsen. KimmoKääriäinen blev chef för kyrkans utrikesavdelning. 10.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen ska utreda om det går att grunda församlingar och kyrkliga samfälligheter som inte följer kommungränserna. Frågan är viktig speciellt för Borgå stift. 10.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den nuvarande kyrkoherden i Grankulla, Lars-Henrik Höglund, valdes till ny kyrkoherde i Kyrkslätts svenska församling i söndagens val. 10.5.2010 kl. 00:00

Människa. Inom kyrkan betonas skriftskolans betydelse kraftigt. För skriftskoleleven Jukka Paarma var den betydelsen konkret. Det var i skriftskolan han slutligen hittade församlingen och det kyrkliga arbete som ledde till att han nu avslutar sin karriär som ärkebiskop. 8.5.2010 kl. 00:00

Kultur. – De bästa sångerna har jag skrivit när jag haft det som tyngst, säger Wilma Witick. Till skillnad från många andra berättar hon gärna om de mörka dagarna. 7.5.2010 kl. 00:00

Samhälle. Alla ungdomar vågar inte ställa frågor och be om hjälp, ansikte mot ansikte. För dem kan stöd på nätet vara ett sätt att komma vidare. 7.5.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet i Åbo slutförde i går sin långa diskussion om biskopsmötets utredning om partnerskapets följder för kyrkan. 6.5.2010 kl. 00:00

Världen. Den schweiziska indexleverantören Stoxx har lanserat det första kristna aktieindexet över europeiska bolag, uppger Kyrkans Tidning. 6.5.2010 kl. 00:00

Människa. – Jag tror en hörande aldrig riktigt kan förstå hur en döv upplever sin situation, säger Maria Lindberg, nyutnämd dövpräst i Borgå stift. 6.5.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg. Tänk hur sårbart samhället är i dag. Kaos på flygfälten i Europa till en följd av askan från Eyjafjallajökull. Över 65 000 inställda flyg i Europa på en vecka. Här hemma har det varit mer eller mindre kaos på järnvägsstationerna hela vintern. Tåg som spårar ur, vagnar som skenar eller naturliga fenomen som snö och tjäle har förorsakat förseningar och inställda turer. 6.5.2010 kl. 00:00

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25