Obegriplig prioritering

Ledare. Ledare 13/2007 I Helsingfors kyrkliga samfällighets tidning Kirkko & Kaupunki skrev chefredaktör Seppo Simola 14.3 en ledare under rubriken ”Jo riittää, Sley”, alltså ”Nu räcker det, Sley”.
Det som Simola hade fått nog av är finska evangeliföreningens SLEY:s reserverade – eller negativa om man så vill – inställning till kvinnliga präster.
27.3.2007 kl. 00:00
I Helsingfors kyrkliga samfällighets tidning Kirkko & Kaupunki skrev chefredaktör Seppo Simola 14.3 en ledare under rubriken ”Jo riittää, Sley”, alltså ”Nu räcker det, Sley”.
Det som Simola hade fått nog av är finska evangeliföreningens SLEY:s reserverade – eller negativa om man så vill – inställning till kvinnliga präster.


 
Illustration: Jan Lindström
Droppen som fick Simolas bägare att rinna över var en gudstjänst i Hyvinge. En kvinnlig präst skulle samarbeta med en gästpredikant från SLEY. Föreningen hade i förväg meddelat att predikanten inte kan delta om en kvinnlig präst medverkar i gudstjänsten. Av någon orsak var ändå en kvinna inprickad på arbetslistan den söndagen. Den gästande predikanten meddelade att han väjer, men det hela slutade med att den kvinnliga prästen väjde.

Att Simola som en av många reagerade på detta är förståeligt. Och självfallet har alla som reagerat och reagerar rätt att göra det och deklarera sitt bestämda avståndstagande från att en manlig präst inte kan samarbeta med en kvinnlig kollega.
Så långt är alltså allt i sin ordning.

Det som gör Simolas offentliga reaktion på ledarplats i landets största samfällighets tidning problematisk är de slutsatser han hävdar att församlingarna överlag borde dra av det skedda. Simola menar att allt stöd till SLEY bör dras in och att Nordens största kristna ungdomsfestival, som arrangeras av föreningen, bör bojkottas. Festivalen besöks årligen av omkring 10 000 ungdomar.

Simola fick snabbt gehör för sina tankar i landet näst största samfällighet, Esbo kyrkliga samfällighet.
Då fullmäktige vid sitt senaste möte behandlade understödet till kyrkans missionsorganisationer framkastades tanken att man inte skulle stöda föreningar som inte accepterar kvinnliga präster.
Hur stort stödet för den tanken var blev aldrig klart eftersom fullmäktige inte röstade om den saken.

Kanske inte helt överraskande valde tidningen Esse, Kirkko & Kapunkis kollega i Esbo kyrkliga samfällighet, att också ta upp temat. Det gjorde man i veckans fråga som undrar om församlingarna i Esbo borde dra in sitt stöd till organisationer som motsätter sig kvinnliga präster.
Då detta skrivs har 45 procent svarat ja och 54 procent nej på den frågan.
Det som nu skett och sker är att allt arbete för Guds rikes bästa i Finland, i Norden och på missionsfälten i hela världen, på vissa håll underordnas kvinnoprästfrågan.
Den som på grund av sin övertygelse inte kan acceptera kvinnliga präster skall inte heller få kyrkans stöd och hjälp med att sprida budskapet om den korsfäste och uppståndne Jesus Kristus, Guds Son och världens Frälsare.

Oberoende av var man står i kvinnoprästfrågan måste det rimligtvis ses som en på många sätt och på många plan obegriplig prioritering att frågan om synen på kvinnliga präster skall vara snart sagt det enda som avgör om man duger som arbetare och tjänare i Guds rike.
Fortsätter det så här blir det väl förr eller senare dags att skriva om Kyrkoordningen så att all lära i kyrkan inte längre ”skall prövas och bedömas enligt Guds heliga ord”, utan enligt synen på kvinnopräster.
I en allmän kommentar i Kotimaa (22.3) till utmaningarna i samband med kvinnoprästfrågan understryker biskop Eero Huovinen tre saker.
För det första att varje präst förbundit sig att följa kyrkans ordning, enligt vilken män och kvinnor kan vara präster. För det andra att sann tolerans innebär fördragsamhet också med dem som tänker annorlunda. För det tredje att polarisering i trosfrågor i allmänhet inte leder till något positivt.

Den slutsats Huovinen drar är att man inom kyrkan på ett nytt sätt måste fundera på hur de som avviker från vår kyrkas nuvarande huvudlinje i kvinnoprästfrågan skall ges rum att verka inom kyrkan.
Det är att hoppas att biskop Huovinens tankar slår rot och växer sig starka och att den aggressivitet som i dag finns på olika håll snart kan ersättas med sann tolerans och fördragsamhet och ärligt frågande efter Guds vilja.

Stig Kankkonen



Människa. För kyrkans utrikesminister är ekumenik mer än en trevlig hobby. 5.1.2011 kl. 00:00

Ledare. Det är dags att runda kröken och ta in 2011 samtidigt som ett historiskt 2010 försvinner i backspegeln. För kyrkans del var året som gick på många sätt remarkabelt. 5.1.2011 kl. 00:00

Världen.  År 2011 är det 400 år sedan King James-versionen av Bibeln gavs ut. Det firar brittiska mediebolaget BBC med att den 9 januari sända en hel dag med högläsning ur Bibeln.  4.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Under 2010 har 6 570 finländare gått med i kyrkan via tjänsten blimedlemikyrkan.fi. 3.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. 80 612 lämnade kyrkan under 2010, medan 13 816 medlemmar skrev in sig. Uppgifterna baserar sig på Befolkningsregistercentralens uppgifter per 30.12.2010. 3.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Vid årsskiftet bildas genom sammanslagningar fjorton nya församlingar eller kyrkliga samfälligheter. 3.1.2011 kl. 00:00

Kultur. I århundraden har historiker och astronomer försökt ge en naturlig förklaring till den mystiska stjärnans plötsliga uppdykande på natthimlen över Palestina vid tiden för Jesus födelse. Vad säger astronomin i dag? 3.1.2011 kl. 00:00

Kultur. Harriet Ahlnäs är rektor för yrkesinstitutet Prakticum och nybakad ordförande för Marthaförbundet. 2.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Finlands kristliga fredsrörelse har beviljat fredspriset för år 2011 till prosten Ilkka Turkka och verksamheten Icehearts som han har grundat. 1.1.2011 kl. 00:00

Kultur. I en rad andakter i radion, med start fredagmorgon den 7 januari, får lyssnarna följa med konstnären Rea Anner till Tyrvis kyrka. 1.1.2011 kl. 00:00

Människa. Efter jul drabbas vi lätt av ekologisk baksmälla. Kanske ett hållbart nyårslöfte kan bidra till ett måttfullt nytt år? 31.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Den populära svenska nätsidan Bibelsajten får en chans till. Bibelsajten är hotad av nedläggning eftersom samfund och kristna ungdomsförbund inte kan skjuta till mer pengar. 30.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. Finska Missionssällskapets julinsamling går i år till att förbättra barnens välfärd på olika håll i världen. 27.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Läs Kyrkpressens julnovell skriven av Mats Fontell 25.12.2010 kl. 00:00

Nina Österholm. Läs biskopens julhälsning till stiftet 24.12.2010 kl. 00:00

FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

prästvigning. Jean d’Amour Banyanga prästvigdes sjunde juni i Borgå domkyrka. 8.6.2020 kl. 12:33

utmaningar. Haje Abrahamsson är skådespelare och mamma till ett barn med specialbehov. – Det jag gör kan tyckas tungt, men det är roligt och djupt meningsfullt. 5.6.2020 kl. 10:39