Församlingarna får stöd i arbetet med invandrare

Kyrka. – En positiv syn på integrering, mångfald och olikheter, det är vad vi vill förmedla, säger projektsekreteraren för invandrararbetet Jani Edström om boken En annan del av världen – om församlingars möte med invandrare. 25.3.2007 kl. 00:00

– En positiv syn på integrering, mångfald och olikheter, det är vad vi vill förmedla, säger projektsekreteraren för invandrararbetet Jani Edström om boken En annan del av världen – om församlingars möte med invandrare.


Under de senaste tio åren har kyrkorna i vårt land byggt upp ett fungerande invandrararbete. Speciellt på orter där det finns mottagningscentraler deltar församlingarna aktivt i invandrararbetet. Kyrkorna kan erbjuda baskunskap om de lagar som gäller allt från asylsökande till invandrare.

Då kyrkorna samlades kring invandrarfrågor första gången 1997 fanns det ett behov av att kartlägga det som görs i församlingarna och vad kyrkorna kan göra tillsammans, och om det fanns material som kunde vara stöda församlingarna i arbetet. En ekumenisk arbetsgrupp tillsattes och idag finns boken som ett konkret stöd i arbetet med invandrare.

– Kyrkorna vill också ge möjlighet till fördjupning i den process som mötet med det annorlunda innebär. Vare sig det handlar om religionsmöte eller kulturmöte är det i första hand människor som möts, säger Edström. I mötet kan det uppstå en berikande dialog mellan människor som vill varandras bästa men som inte alltid vet hur det ska gå till för att man kommer från och representerar en annan del av världen.

– Församlingen är ett forum för invandrares integrering i vårt samhälle. Ingen går, eller ska kunna gå, helt oförändrad igenom denna process. Därför vill boken ta fasta på det positiva i mötet och det kreativa i dialogen med det annorlunda. Församlingen är förpliktad att ta sitt ansvar för den som är marginaliserad, det finns liksom inbyggt i detta att vara församling, att själv representera ett annorlunda sätt att förhålla sig till sin medmänniska. Det som kallas kärleken till nästan, säger Edström.

Förändra attityder en utmaning

Edström konstaterar att invandrarna blir allt synligare i vårt samhälle.

– Tyvärr upplevs invandrare av många fortfarande som ett problem. Vi glömmer att invandrarna representerar en minst lika brokig skara människor som de som fötts här. Alla bär vi på likheter och olikheter med varandra. Alla representerar vi en annan del av världen inför varandra. Varje människa är en värld i sig själv, säger Edström.

Boken som utkom i slutet av januari har utarbetats med tanke på församlingarnas arbete bland flyktingar och invandrare, och responsen från församlingarna har hittills varit positiv, berättar Edström.

– Men boken kan läsas av vem som helst som är intresserad av invandrarfrågor, allt från asyllagstiftning, flyktingskap till integrering och de inre processer som en invandrare går igenom i sitt nya hemland. Den är tänkt att vara ett redskap i den process som mötet mellan människor med olika kulturbakgrund i Svenskfinland innebär.

Jani Edström berättar att ett syfte med boken är att visa den rikedom i mångfalden som kontakten till flyktingar och invandrare ger.

– Ett annat syfte är att förändra attityden till flyktingar och invandrare. Media har alltför ofta spätt på vanliga fördomar med en ensidig och ofta negativ rapportering om invandrarnas situation, säger Edström. Kyrkornas och församlingarnas utmaning är att arbeta mot dessa fördomar både i det egna arbetet och genom att sträva efter attitydförändring ute i samhället.

Edström påpekar att det ju faktiskt inte är människorna som är problemet, med undantag för rent kriminella inslag.

– Problemet ligger i de länder människor flyr från och de problemen kan vi inte lösa härifrån. Det ansvaret ligger på det internationella samfundet. Andra problem eller utmaningar uppstår i mötet mellan olika lagstiftning, kulturer, synsätt, personligheter, förväntningar och dylikt.

Det är främst genom diakoniarbetet, i gudstjänster och smågrupper som församlingarna möter invandrare. Ansvaret för arbetet med flyktingar och invandare ligger ofta hos diakonitjänsteinnehavarna i församlingarna. En del församlingar har utsett en präst eller annan medarbetare som koordinerar invandrararbetet. I Borgå stift koordineras invandrararbetet av stiftssekreteraren för församlingsdiakoni på domkapitlet.
KT



KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

BAGERI. I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet. 14.12.2024 kl. 20:25

HEDERSTITEL. Biskop Bo-Göran Åstrand utnämnde den 12 december tre nya prostar. De är ledande sjukhusprästen i Karleby kyrkliga samfällighet Anne Peltomaa, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Lucas Snellman och militärpastorn vid Nylands brigad Markus Weckström. 13.12.2024 kl. 15:18

musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14

LÄRKKULLA. Lärkkulla-stiftelsen i Karis valde en ny styrelse för verksamhetsåret 2025 under sitt delegationsmöte den 4 december 2025. 11.12.2024 kl. 18:31