Spåttlight behöver vi inte

Ledare. Ledare 12/2007 Till det journalistiska uppdraget hör bland annat och inte minst att granska makt och maktutövning i dess olika former. Det journalistiska uppdraget kan dock inte utföras hur som helst utan det måste ske inom ramen för etiskt hållbara spelregler. 15.3.2007 kl. 00:00

På tv-programmet Spotlights hemsida står bland annat följande: ”Det är vår plikt och vårt uppdrag att granska en så offentligt person som Roger Broo eftersom han innehar en unik maktställning i Svenskfinland i egenskap av både förvaltningsdirektör vid akademin och styrelseordförande för Svenska Kulturfonden.”


Så är det förstås. Till det journalistiska uppdraget hör bland annat och inte minst att granska makt och maktutövning i dess olika former. Det journalistiska uppdraget kan dock inte utföras hur som helst utan det måste ske inom ramen för etiskt hållbara spelregler.
Sker inte det kan Spotlight snabbt förvandlas till Spåttlight.

Den etiska utgångspunkten och målet för all journalistisk verksamhet måste vara att ge allmänheten korrekt och betydelsefull information, som gör det möjligt att bilda sig en riktig uppfattning om det som behandlas.
Detta gäller självfallet också den journalistiska granskningen av maktstrukturer, maktutövning och enskilda makthavare.

Ser man på televisionsprogrammet Spotlights behandling av Roger Broo ur detta perspektiv måste man ställa frågor.
Var målsättningen med programmet att ge en korrekt bild av Broos långvariga verksamhet vid Åbo Akademi? Gav programmet en sådan korrekt och betydelsefull information som gjorde det möjligt att få en riktig uppfattning om Broos verksamhet och om Åbo Akademi?
Eller var målsättningen kanske att gå åt Broo och presentera endast sådan information som stödde den målsättningen?

Tyvärr blir intrycket att det senare.
Endast det som talar mot Broo presenterades och det dessutom så att allt negativt ges stor tyngd och lika stort värde och hur betydelsefullt det ena eller det andra är för helheten förefaller ha saknat intresse.
Dessutom får Broo åtminstone indirekt bära hundhuvudet också för sådant som han egentligen inte alls har att göra med. Som till exempel påstådda missar i revisionen och traditionella sätt att sköta vissa saker.

I jakten på Broos ära och trovärdighet misstänkliggörs också sådant som i mera normala sammanhang ses som förutsättningar för framgångsrik verksamhet.
I allmänhet ses omfattande nätverk och goda kontakter som ett plus. Och sällan är det väl negativt att vara känd som en person med hjärtat på rätta stället.
I Spotlights granskning av Broo blev det plötsligt suspekt, på gränsen till kriminellt, att ha ett omfattande, fungerande nätverk.

Vad kapitlet Rex eller andra eventuella oklarheter beträffar finns det naturligtvis ingen orsak att försvara Broo. Fel är fel.
Men det finns inte heller någon anledning att på basis av verkliga eller antagna felsteg misstänkliggöra Broo och allt det som han gjort under 30 år och frånta honom all ära och redlighet.

Spotlight skulle med tanke på programmets trovärdighet och värdighet ha vunnit på att komma ihåg åttonde budet, som säger att man inte skall bära falskt vittnesbörd mot sin nästa, plus Luthers förklaring: ”Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke beljuga, förråda och baktala vår nästa eller bringa honom i ont rykte; utan vi skola urskulda honom, tänka och tala gott om honom och tyda allt till det bästa.”


Stig Kankkonen



DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22

JULHÄLSNING. Plötsligt bara hände det. Jag hade kommit in på domkapitelsgården här i Borgå. Jag hade bråttom med en arbetsuppgift och det hade börjat skymma. Den korta biten av stenläggning på gården hade blivit glashal. Jag snubblade och föll raklång med ansiktet mot marken. Det blev svart. 21.12.2024 kl. 16:41