Kyrkliga ställningstaganden efterlyses

Ledare. Ledare 7/2007 I KP:s intervjuserie med ordförandena för riksdagspartierna har partiledarna gett sin syn på kyrkan och dess roll i det politiska livet. Att alla riksdagspartiers ordföranden, med ett undantag, ställde upp för intervju kan naturligtvis bero på olika omständigheter, men vittnar säkert också om intresse för temat. 12.2.2007 kl. 00:00

I KP:s intervjuserie med ordförandena för riksdagspartierna har partiledarna gett sin syn på kyrkan och dess roll i det politiska livet. Att alla riksdagspartiers ordföranden, med ett undantag, ställde upp för intervju kan naturligtvis bero på olika omständigheter, men vittnar säkert också om intresse för temat.
(Den som inte ställde upp vad socialdemokraternas ordförande Eero Heinäluoma, men partiet representerades av en annan toppkraft, nämligen partisekreterare Maarit Felt-Ranta).


Det som var åtminstone aningen överraskande, positivt överraskande, var partiledarnas klara besked att kyrkans åsikt i värdefrågor verkligen har betydelse, ofta till och med stor betydelse, i den politiska beslutsprocessen. Detta dock förutsatt att kyrkan har en klar och tydlig åsikt. Enligt partiledarna – och inte endast enligt dem – är så inte alltid fallet. Kyrkans budskap är allt för ofta så runt och luddigt att det är svårt att tro att det finns ett ställningstagande inbäddat i det. Dessutom talar kyrkan inte sällan med kluven tunga. Om ett organ tydligt och klart uttalar sig kan ett annat organ omedelbart reagera och säga något helt annat.

För kyrkomötet, biskopsmötet och kyrkostyrelsen – det är ju i dessa organ som kyrkans officiella positionsbestämningar görs och beslut om ställningstaganden fattas – är allt detta en stor utmaning.
Kyrkan kan inte endast ödmjukt tacka för visat förtroende och dra sig tillbaka med motiveringen att dess uppgift är att förkunna evangeliet och förvalta sakramenten. Den måste fråga sig hur den skall möta den av allt att döma ganska stora sociala beställningen på kyrkliga ställningstaganden i värderelaterade frågor.

En av de största utmaningarna för kyrkan i den processen är att skapa förutsättningar för trovärdiga och relevanta markeringar i samhällsdebatten.
Det som då behövs är kontakter och kunskap. Kontakter som gör det möjligt att följa med vad som är på gång och – vilket kanske är ännu viktigare – vad som är på kommande, samt kunskap som hjälper att agera och reagera.

Kyrkomötet har därför bland annat att besvara frågan om kyrkan har de resurser som behövs eller om de måste skapas.
För en utomstående är det svårt att tro det skulle vara möjligt att med nuvarande resurser och resursfördelning möta de utmaningar som partiledarna indirekt ställer kyrkan inför. Det som åtminstone förefaller behövas är effektivare samordning av existerande resurser. Det kan antingen ske från fall till fall eller med hjälp av ett permanent samarbetsorgan.

En annan möjlighet är att man vid kyrkostyrelsen skapar en helt ny enhet med uppgift att helt fokuserar på samhällskontakter och samhällsutveckling ur ett kyrkligt perspektiv. Avdelningen skulle naturligtvis arbeta i nära och kontinuerlig kontakt med de enheter som redan arbetar med samhällsrelaterade frågor, som till exempel biskopsmötet, kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning och Kyrkans forskningscentral.

Uppsägningarna vid företaget Perlos i norra Karelen konkretiserar utmaningarna för kyrkan.
Då uppsägningarna var ett faktum reagerade församlingarna tacknämligt snabbt och målmedvetet.
En öppen fråga är däremot hur kyrkan skall agera kraftfullt och målmedvetet för att bidra till att forma ett samhälle där alla – oberoende av till exempel konjunkturväxlingar och konkurrenssituationer – kan vara trygga.

Stig Kankkonen



petrus. När Petrus församling ordnade retreat för unga vuxna stängde Pauliina Kittilä och Ida-Maria Pekkarinen av sina telefoner för en helg. – När en bunt fixare får åka på retreat är det som att Herrens härlighet lyser över en! 7.3.2023 kl. 00:00

Gemensamt Ansvar. I år fokuserar insamlingen Gemensamt Ansvar på förebyggande av våld bland unga. Det behövs verkligen, konstaterar kriminalkommissarie Leif Malmberg i Borgå. 22.2.2023 kl. 22:27

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17