Kyrkan kunde vara en värdedebattör

Samhälle. År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”. 6.2.2007 kl. 00:00

År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”.


I alla sina många offentliga uppdrag har Gröna förbundets ordförande Tarja Cronberg stiftat nära bekantskap med lobbyorganisationer av olika slag. Och hon har själv blivit van att lobba. Evangelisk-lutherska kyrkan har inte funnits bland de institutioner och organisationer som ansett det viktigt att informera Cronberg och hennes parti om hur den ser på olika frågor och på samhällsutvecklingen som helhet.
Cronberg ser inte bristen på kontakt som negativ. Åtminstone inte enbart.
– Kyrkan har en stor betydelse i och för människornas liv, men jag tror kanske inte att kyrkan skall vara en lobbyorganisation, säger Cronberg.
– Dess uppgift är av andlig art och att kombinera det andliga med aktiv politisk lobbyverksamhet går kanske inte.

Kyrkan och staten

För Gröna förbundet blev frågan om förhållandet mellan statsmakten och kyrkan i alla fall brännande aktuell under partiets kongress 2006. Då väcktes kravet på en klarare separation mellan kyrkan och stat.
– Förslaget, som de gröna ofta har diskuterat, kom dock plötsligt till kongressen och utan egentliga förberedelser. Därför fanns inte heller förutsättningar för en saklig behandling och därmed inte heller för något beslut, konstaterar Cronberg.
– Om man från kyrkans sida vill att riksdagsledamöterna på detta plan skulle diskutera kyrkan och ta ställning till förhållande mellan kyrkan och staten kunde den med fördel ta upp frågan. Det skulle vara en diskussion om de grundläggande frågorna och en diskussion som jag skulle välkomna.
Men att kyrkans representanter aktivt skulle börja besöka riksdagen och riksdagsledamöterna för att informera om hur kyrkan ser på olika frågor tar Cronberg avstånd från. Men helt kategorisk är hon i alla fall inte.
– Jag är mycket intresserad av säkerhetspolitik och alla frågor som gäller den sektorn. En av de stora frågorna när det gäller den säkerhetspolitiska utvecklingen har att göra med förhållandet mellan olika religioner, inte minst mellan kristendomen och islam, säger Cronberg.
– Jag tycker att den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kunde ha deltagit aktivare och synligare i diskussionerna om islam och dess inflytande på det politiska livet i de länder där den är förhärskande.

Kyrkans tribut

Enligt Cronberg kunde kyrkans tribut ha varit att använda sina kanaler för att informera finländska medborgare om vad islam egentligen är. I det sammanhanget efterlyser Cronberg också större aktivitet från kyrkans sida för att klarlägga religionernas allmänna betydelse för och i krig och konflikter.
– Om medborgarna inte har rätt information kan religionerna missbrukas, understryker Cronberg.
Hon menar också att det är på sin plats att kyrkan aktivt deltar i debatten om hur ett mänskligare samhälle kunde eller bör se ut.
– Jag tycker det har varit väldigt bra att kyrkans diakoni aktivt och kraftfullt reagerat mot den sociala nedskärningen och en bristfällig social lagstiftning, säger Cronberg.
Kyrkans styrka ligger enligt Cronberg inte minst i att man i det diakonala arbetet mycket konkret ser problemen i samhället och också vad som kunde och borde göras. Att diakoniarbetarna delar med sig av sina erfarenheter och tankar är därför mycket viktigt.
– Egentligen anser jag att kyrkans erfarenheter och sakkunskap kunde och borde utnyttjas bättre i vår sociallagstiftning.
– Som jag ser kunde kyrkan också där lyfta fram en värdegrund som leder till en helt annan utveckling än den vi nu har. Alltså till en utveckling där ansvar för miljön betonas och prioriteras och där en ansvarslös konsumtion ges klara alternativ.

Kyrkan som värdedebattör

Sist och slutligen menar Tarja Cronberg också att kyrkan kanske trots allt kunde och borde spela en aktivare roll i utformningen av morgondagens samhälle, men göra det på ett sätt som inte gör kyrkan till en lobbyorganisation.
– Jag tror att det skulle vara mycket välkommet om kyrkan till exempel då det nya regeringsprogrammet skrivs kunde komma med välmotiverade och genomtänkta synpunkter på vad som borde tas med och hur prioriteringarna borde vara, säger Cronberg.
En grundförutsättning för att kyrkans röst skall bli hörd då konkreta beslut som formar samhället fattas är att kyrkan aktivt engagerar sig i den allmänna värdedebatten och göra sina åsikter och argument kända.
– Det är helt enkelt fråga om att kyrkan hela tiden genom att engagera sig i värdedebatten bidrar till att det allmänna samhällsklimatet förändras, understryker Cronberg.
– Det handlar om fattigdom, jämställdhet, hänsynstagande, miljöfrågor …
Trots att Tarja Cronberg alltså ser att det är mycket som kyrkan kunde och borde bidra med understryker hon samtidigt med att kyrkans samhällsengagemang är en svår balansgång. Det gäller att den säger sitt utan att bli påträngande på ett sätt som gör att de som valts att fatta de politiska besluten känner sig påtrampade.
– Dessutom anser jag det vara en stor betydelse att kyrkan också väljer rätt metoder för att påverka, understryker Cronberg.
– Jag står för en sekulär stat och då är det viktigt att kyrka och religion inte är det som styr beslutsfattandet.

Politik är politik

Cronberg slår fast att de organ som valts för att handha samhälleliga frågor skall göra det och kyrkan primärt skall syssla med religion.
– Att en så stor del som cirka 84 procent av finländarna hör till den evangelisk-lutherska kyrkan förändrar inte på den saken.
– Den stora tillhörigheten gör inte kyrkan till expert på till exempel arbetsfrågor, försvar, miljö eller annat.
– Att en så stor del av befolkningen hör till kyrkan beror ju inte heller på att kyrkan har en viss syn på olika samhällspolitiska frågor, utan på att kyrkan har en andlig uppgift och ett andligt budskap.
– Vi måste passa upp så att gränserna mellan kyrkan och staten inte blir suddiga. Sker det innebär det säkert problem både för kyrkan och staten, understryker Cronberg.

Stig Kankkonen



Människa. Ända sedan hon var barn och såg sin familj lida för att de var daliter har Bishnu Gurung drömt om att få studera juridik och kunna påverka daliternas utsatta situation. 20.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Nästa sommar ordnas FMS missionsfest i Kronoby. Se bilder från helgens festligheter i Borgå! 19.6.2011 kl. 00:00

Världen. Missionären Kirsti Kirjavainen har arbetat över två decennier i Nepal. Hon ger en snabblektion om vad Finska Missionssällskapet fått till stånd på det området. 18.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Popmässa, Vikingaäventyr och garden party ska locka unga Borgåbor till FMS missionsfest. Se bilder! 18.6.2011 kl. 00:00

Världen. Det danska bibelsällskapet har sammanställt kommentarer av kända landsmän som uppmanar danskarna att läsa Bibeln. Bland annat politiker, konstnärer och författare berättar varför de läser Bibeln och vad det ger dem. 18.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Nästa års svenska Åbokonfirmander får njuta av lägerliv och bli gudstjänstsmarta innan de sätter sig i kyrkbänken. Förhoppningen är att det ska ge dem en meningsfullare gudstjänst. 17.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. FMS missionsfest går av stapeln i Borgå i helgen. Kyrkpressens redaktion är på plats och twittrar från evenemanget. 17.6.2011 kl. 00:00

Människa. Han är övertygad om att vi mår bra av att laga vår mat och äta den tillsammans med andra. Markus Haakana sadlade om från ekonomiredaktör till egenföretagare. 17.6.2011 kl. 00:00

Insändare. Religionsregression syns vara på på gång – sedd ur forntidsperspektiv. Till kyrkan hör att kämpa den goda kampen för livets fortbestånd och lycka. Kontrasterande är de onda, som  vill döda andra. (Vi behöver inte kalla dem för mohammedaner – de finns dolda även här i EU.)I Norden fick vi en bra fruktbarhetskult från Aserna vid östra Medelhavet före vår tideräknings början. Med regressionens vingar hamnar vi till Baals profeter, som höll igång den profana "balen" med religiösa förtecken. Profeten Elia tog upp kampen och Skaparen Herren Gud svarade när profeten Elia bad om eld. Det blev slut på balen.I dag är homodebatt och egoistisk personpolitik en motsvarande "bal", enligt undertecknad. Naturen biter tillbaka har någon sett och menat och det med rätta. Vi får avsluta ogudaktighet och rena kyrkan och våra församlingar det bästa vi förmår. – Och en kraftfull kristen mission internationellt ger garanterat en bättre värld, har empirisk vetenskap påvisat. ChristerFGPS.   Livet är livets mening. 16.6.2011 kl. 00:00

Insändare. Religionsregression syns vara på på gång – sedd ur forntidsperspektiv. Till kyrkan hör att kämpa den goda kampen för livets fortbestånd och lycka. Kontrasterande är de onda, som  vill döda andra. (Vi behöver inte kalla dem för mohammedaner – de finns dolda även här i EU.)I Norden fick vi en bra fruktbarhetskult från Aserna vid östra Medelhavet före vår tideräknings början. Med regressionens vingar hamnar vi till Baals profeter, som höll igång den profana "balen" med religiösa förtecken. Profeten Elia tog upp kampen och Skaparen Herren Gud svarade när profeten Elia bad om eld. Det blev slut på balen.I dag är homodebatt och egoistisk personpolitik en motsvarande "bal", enligt undertecknad. Naturen biter tillbaka har någon sett och menat och det med rätta. Vi får avsluta ogudaktighet och rena kyrkan och våra församlingar det bästa vi förmår. – Och en kraftfull kristen mission internationellt ger garanterat en bättre värld, har empirisk vetenskap påvisat. ChristerFGPS.   Livet är livets mening. 16.6.2011 kl. 00:00

Ledare. Det kyrkliga årshjulet har vridit sig mot den stora sommarfestkretsen. Den närmsta tiden kantas av samlingar där olika schatteringar samlas, ofta i stora skaror. Också missionsfolket är på fötterna med fester för missionsvänner och -understödare. Samtidigt har en debatt om missionsunderstöd blossat upp i Helsingin Sanomat. Sari Roman-Lagerspetz, medlem av gemensamma kyrkofullmäktige i Vanda, skjuter skarpt mot Finlands evangelisk-lutherska folkmission och menar att staten och kyrkan ”finansierar export av diskriminerande läror till utvecklingsländerna”. Med det avser hon väckelserörelsens avståndstagande från utlevd homosexualitet och kvinnor i prästtjänst. 16.6.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. En ung man har visat mig en ny dimension av familjens betydelse. Vi träffade honom första gången då han kom hem till oss på lunch en lördag i januari. Innan han gick hade han utsett oss till sin familj. 16.6.2011 kl. 00:00

Kultur. I kväll klingar modern gospel i domkyrkan i Esbo. Då får nämligen gospelverket Every time I feel the Spirit sitt uruppförande under Orgelnatt och Aria-festivalens kvällskonsert. 16.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. I samband med Svenska Lutherska Evangeliföreningens (Slef) årsfest i månadsskiftet juni–juli återuppstår den evangeliska väckelserörelsens fader Fredrik Gabriel Hedberg för en dag i Övermark. 15.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den nya ämbetskollektionen för kvinnliga präster visades för första gången i dag i Helsingfors. 14.6.2011 kl. 00:00

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14