Staten och kyrkan fungerar bra tillsammans

Samhälle. Kyrkan är en naturlig del av den finländska identiteten och därmed är kyrkan ett viktigt element också i det politiska livet. Det anser centerns partiordförande, statsminister Matti Vanhanen. 6.2.2007 kl. 00:00

Kyrkan är en naturlig del av den finländska identiteten och därmed är kyrkan ett viktigt element också i det politiska livet. Det anser centerns partiordförande, statsminister Matti Vanhanen.

 

Centerpartiets ordförande, statsminister Matti Vanhanen, ser ingen anledning att ändra på något i det rådande förhållandet mellan kyrkan och staten.

Grunden för det goda förhållandet är enligt Vanhanen att den absoluta majoriteten av befolkningen samtidigt är medborgare i staten Finland och i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
– Kyrkan är därmed en naturlig, central del av den finländska identiteten, understryker Vanhanen.
Problemfritt förhållande
– Jag ser inga som helst problem i förhållandet mellan kyrkan och staten. Därför borde man inte heller på något sätt försöka ändra på den nuvarande situationen. Försöker man det tror jag att det uppstår problem.
– Erfarenheter från andra länder visar att det är just så. Och ser vi vad som hänt hos oss kan vi konstatera samma sak. Jag tänker bland annat på försöken att rensa ut en del andliga element ur skollivet.
Vanhanen anser att det i Finland är helt naturligt med religiösa inslag i skolan och att det är naturligt att riksdagsarbetet inleds och avslutas med gudstjänst. Så skall det vara.
– Jag kan inte förstå att man skulle göra problem av sådana saker. Det är ju fråga om viktiga element i vår identitet och i vår kultur, säger Vanhanen.

Vänner i nöden

Som konkreta exempel på det fungerande förhållandet nämner statsminister Vanhanen samarbetet efter två katastrofer: tsunamin och bussolyckan i Konginkangas. I bägge fallen visade det sig oproblematiskt att ordna en del av eftervården tillsammans.
– Efter ett samtal med ärkebiskop Jukka Paarma kunde jubileumsgudstjänsten med anledning av att kyrkan i Finland firade 850-årsjubileum omformas så att den samtidigt också blev en gudstjänst för tsunamioffren och deras anhöriga i vilken representanter för statsmakten deltog.
– Då kände jag starkt hur bra det är att staten och kyrkan har ett så naturligt och fungerande förhållande som de har.
– Jag tror också att alla inser hur egendomligt och konstgjort det hade varit om kyrkan och statsmakten inte tillsammans utan på var sitt håll ordnat tillfällen med anledning av det skedda, konstaterar Vanhanen.
Det är enligt Vanhanen ett konkret exempel på hur naturligt och självklart förhållandet mellan kyrkan och staten är i vårt land. Det samma gällde efter den tragiska bussolyckan i Konginkangas. Också då kunde staten och kyrkan på ett naturligt sätt uppträda tillsammans.

Rör inte systemet

På en direkt fråga om det finns några problem i förhållandet mellan staten och evangelisk-lutherska kyrkan i Finland svarar statsminister Vanhanen utan ett ögonblicks tvekan nej.
– Det finns ingen som helst orsak att röra det förhållandet.
– Förhållandet mellan kyrkan och staten har funnit sin fåra och i dag kan man säga att förhållandet till alla delar är en rikedom för finländarna och för medborgarsamhället, understryker Vanhanen.
Också kontakterna mellan kyrkan och partiet anser Vanhanen vara i ordning. Speciellt många är det enligt honom inte och inte heller är de regelbundna.
– Då något sådant som kräver kontakter, informations- eller tankeutbyte finns det kanaler, och de är öppna.
Också i det här fallet ser Vanhanen praktiskt taget enbart fördelar med det sätt på vilket informationen mellan den kyrkliga sektorn och den politiska sektorn förmedlas.
– I centerpartiet har vi många kyrkligt aktiva, både präster och lekmän, och via dem hålls partiet informerat om vad som rör sig i kyrkan och hur resonemangen går där, konstaterar Vanhanen.

Kyrkans röst behövs

Detta i kombination med att stora frågor som skulle kräva samtal mellan företrädare för kyrkan är tämligen sällsynta gör enligt Vanhanen att kontakterna mellan politiker och kyrka inte behöver vara vare sig tätare eller mer organiserade.
– En eller ett par större sammanträffanden per valperiod skulle enligt min mening vara lämpligt.
Vanhanen tycker också att kyrkan med fördel kunde presentera sin syn på vilka frågor och prioriteringar den vill lyfta fram i samband med att nya regeringsprogram skrivs efter riksdagsval.
– Kyrkan borde komma med de synpunkterna i mycket god tid före ett riksdagsval, understryker Vanhanen.
– Kommer åsikterna och synpunkterna under en pågående valkampanj är det mycket troligt att de inte bara brukas utan också missbrukas. Och det skulle inte vara bra vare sig för kyrkan eller för politiken. Däremot anser jag att kyrkans röst borde och kunde höras mellan val i värdefrågor som ju är gemensamma för alla medborgare.

Strukturreformen

En aktuell fråga som berör både politiska och kyrkliga beslutsfattare just nu är den kommunala service- och strukturreformen.
– När det gäller strukturerna blir det väl nog så att församlingarna följer den kommunala utvecklingen, men ett större samarbete skulle säkert vara bra, konstaterare Vanhanen.
– Åtminstone på längre sikt har ju kommun- och strukturreformen konsekvenser också för församlingarna och det skulle vara bra att beakta dem i ett så tidigt skede som möjligt.
Vanhanen berättar att han för kyrkans ledning då och då framfört tanken att det kyrkliga medlemskapet inte skulle vara geografiskt bundet till en enda församling.
– Framför allt tänker jag på den stora flyttningsrörelsen inom landet. Det är inte bra om den leder till en försvagad församlingsidentitet endast därför att man byter boningsort, konstaterar Vanhanen.
Men att den här frågan är svårt att lösa säger sig Vanhanen nogsamt ha blivit upplyst om.

Stig Kankkonen



HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36

Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström söker kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Det blir församlingsmedlemmarna som får välja herde. 2.10.2023 kl. 13:25

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00