Staten och kyrkan fungerar bra tillsammans

Samhälle. Kyrkan är en naturlig del av den finländska identiteten och därmed är kyrkan ett viktigt element också i det politiska livet. Det anser centerns partiordförande, statsminister Matti Vanhanen. 6.2.2007 kl. 00:00

Kyrkan är en naturlig del av den finländska identiteten och därmed är kyrkan ett viktigt element också i det politiska livet. Det anser centerns partiordförande, statsminister Matti Vanhanen.

 

Centerpartiets ordförande, statsminister Matti Vanhanen, ser ingen anledning att ändra på något i det rådande förhållandet mellan kyrkan och staten.

Grunden för det goda förhållandet är enligt Vanhanen att den absoluta majoriteten av befolkningen samtidigt är medborgare i staten Finland och i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
– Kyrkan är därmed en naturlig, central del av den finländska identiteten, understryker Vanhanen.
Problemfritt förhållande
– Jag ser inga som helst problem i förhållandet mellan kyrkan och staten. Därför borde man inte heller på något sätt försöka ändra på den nuvarande situationen. Försöker man det tror jag att det uppstår problem.
– Erfarenheter från andra länder visar att det är just så. Och ser vi vad som hänt hos oss kan vi konstatera samma sak. Jag tänker bland annat på försöken att rensa ut en del andliga element ur skollivet.
Vanhanen anser att det i Finland är helt naturligt med religiösa inslag i skolan och att det är naturligt att riksdagsarbetet inleds och avslutas med gudstjänst. Så skall det vara.
– Jag kan inte förstå att man skulle göra problem av sådana saker. Det är ju fråga om viktiga element i vår identitet och i vår kultur, säger Vanhanen.

Vänner i nöden

Som konkreta exempel på det fungerande förhållandet nämner statsminister Vanhanen samarbetet efter två katastrofer: tsunamin och bussolyckan i Konginkangas. I bägge fallen visade det sig oproblematiskt att ordna en del av eftervården tillsammans.
– Efter ett samtal med ärkebiskop Jukka Paarma kunde jubileumsgudstjänsten med anledning av att kyrkan i Finland firade 850-årsjubileum omformas så att den samtidigt också blev en gudstjänst för tsunamioffren och deras anhöriga i vilken representanter för statsmakten deltog.
– Då kände jag starkt hur bra det är att staten och kyrkan har ett så naturligt och fungerande förhållande som de har.
– Jag tror också att alla inser hur egendomligt och konstgjort det hade varit om kyrkan och statsmakten inte tillsammans utan på var sitt håll ordnat tillfällen med anledning av det skedda, konstaterar Vanhanen.
Det är enligt Vanhanen ett konkret exempel på hur naturligt och självklart förhållandet mellan kyrkan och staten är i vårt land. Det samma gällde efter den tragiska bussolyckan i Konginkangas. Också då kunde staten och kyrkan på ett naturligt sätt uppträda tillsammans.

Rör inte systemet

På en direkt fråga om det finns några problem i förhållandet mellan staten och evangelisk-lutherska kyrkan i Finland svarar statsminister Vanhanen utan ett ögonblicks tvekan nej.
– Det finns ingen som helst orsak att röra det förhållandet.
– Förhållandet mellan kyrkan och staten har funnit sin fåra och i dag kan man säga att förhållandet till alla delar är en rikedom för finländarna och för medborgarsamhället, understryker Vanhanen.
Också kontakterna mellan kyrkan och partiet anser Vanhanen vara i ordning. Speciellt många är det enligt honom inte och inte heller är de regelbundna.
– Då något sådant som kräver kontakter, informations- eller tankeutbyte finns det kanaler, och de är öppna.
Också i det här fallet ser Vanhanen praktiskt taget enbart fördelar med det sätt på vilket informationen mellan den kyrkliga sektorn och den politiska sektorn förmedlas.
– I centerpartiet har vi många kyrkligt aktiva, både präster och lekmän, och via dem hålls partiet informerat om vad som rör sig i kyrkan och hur resonemangen går där, konstaterar Vanhanen.

Kyrkans röst behövs

Detta i kombination med att stora frågor som skulle kräva samtal mellan företrädare för kyrkan är tämligen sällsynta gör enligt Vanhanen att kontakterna mellan politiker och kyrka inte behöver vara vare sig tätare eller mer organiserade.
– En eller ett par större sammanträffanden per valperiod skulle enligt min mening vara lämpligt.
Vanhanen tycker också att kyrkan med fördel kunde presentera sin syn på vilka frågor och prioriteringar den vill lyfta fram i samband med att nya regeringsprogram skrivs efter riksdagsval.
– Kyrkan borde komma med de synpunkterna i mycket god tid före ett riksdagsval, understryker Vanhanen.
– Kommer åsikterna och synpunkterna under en pågående valkampanj är det mycket troligt att de inte bara brukas utan också missbrukas. Och det skulle inte vara bra vare sig för kyrkan eller för politiken. Däremot anser jag att kyrkans röst borde och kunde höras mellan val i värdefrågor som ju är gemensamma för alla medborgare.

Strukturreformen

En aktuell fråga som berör både politiska och kyrkliga beslutsfattare just nu är den kommunala service- och strukturreformen.
– När det gäller strukturerna blir det väl nog så att församlingarna följer den kommunala utvecklingen, men ett större samarbete skulle säkert vara bra, konstaterare Vanhanen.
– Åtminstone på längre sikt har ju kommun- och strukturreformen konsekvenser också för församlingarna och det skulle vara bra att beakta dem i ett så tidigt skede som möjligt.
Vanhanen berättar att han för kyrkans ledning då och då framfört tanken att det kyrkliga medlemskapet inte skulle vara geografiskt bundet till en enda församling.
– Framför allt tänker jag på den stora flyttningsrörelsen inom landet. Det är inte bra om den leder till en försvagad församlingsidentitet endast därför att man byter boningsort, konstaterar Vanhanen.
Men att den här frågan är svårt att lösa säger sig Vanhanen nogsamt ha blivit upplyst om.

Stig Kankkonen



Mest läst

    kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

    NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35

    film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11

    KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55

    SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48

    profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27

    ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38

    esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

    kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21

    PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18

    UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46

    MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06

    sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

    pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

    litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21

    slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

    BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41

    UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

    forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

    KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

    Mest läst