Kyrkan kritiseras på märkliga grunder

Ledare. Ledare 6/2007 Kyrkan har är just nu föremål för kritik med allt annat än himmelska argument. 6.2.2007 kl. 00:00

Kyrkan har är just nu föremål för kritik med allt annat än himmelska argument.

Kritiken har avfyrats till exempel på ledarplats i Västra Nyland (27.1) och i en stort upplagd artikel i Helsingin Sanomat (28.1). Också en del kyrkligt anställda har med uppenbar iver engagerat sig i denna kritik.

Att hitta gemensamma teman för aktionerna är tämligen lätt. Kyrkan har gjort bort sig i kvinnoprästfrågan, i frågan om välsignelse av homosexuella parförhållanden, i frågan om konstgjord befruktning och i frågan om sexualundervisning.
Att hitta någon konsekvens i argumentationen är däremot mycket svårt. Det beror på att det enda konsekventa förefaller vara att allt som kyrkan gör är mer eller mindre galet.

Västra Nyland hävdar på ledarplats bland annat följande om ”statskyrkans” (vi har ingen statskyrka i Finland, däremot en folkkyrka) inställning till välsignelse av homosexuella parförhållanden:
”Kyrkan godkänner inte utlevd homosexualitet och avstår från att välsigna partnerskapen. I det avseendet kan man hävda att kyrkan diskriminerar personer med en viss sexuell läggning, och alltså begår ett brott mot Finlands lag”.
Det stämmer att kyrkan inte godkänner utlevd homosexualitet och inte välsignar partnerskap.
Men att detta skulle innebära diskriminering av personer med en viss sexuell läggning stämmer inte, liksom inte heller påståendet att utebliven välsignelse är ett brott mot Finlands lag.

Ledarskribenten gör två grundläggande misstag.
Det ena är att påstå att det är det samma att säga nej till välsignelse av en handling (i detta fall utövad homosexualitet) som att säga nej till välsignelse av den person som utför handlingen (i detta fall till homosexuella).
Det andra är att anta att det är en objektiv rätt att få välsignelse för allt man gör. Så är det inte. Och kyrkan ”avstår” ingalunda från att välsigna homosexuella personer. Den välsignar alla.
Artikeln i Helsingin Sanomat är en historia för sig.
Den bild av kyrkan som den i korthet vill förmedla är att det mesta är galet. I den påstås att den statskyrka, som alltså inte finns, inte har tagit ställning där den de facto har tagit ställning. Och den låter förstå att där kyrkan har tagit ställning har den praktiskt taget alltid tagit fel ställning.
Kort sagt: ingenting är bra.

Det stoff som man däremot gärna hänvisar till i debatten är det mesta som sägs mot det som kyrkan lär eller förutsätter av sina anställda. I synnerhet om det är personer inom kyrkan som framför åsikterna.

De argument som absolut inte ser ut att duga i debatten är ställningstaganden som motiveras med kyrkans lära och ordning. Läran är a priori gammalmodig, konservativ och ute. Kyrkans ordning och förväntningar på solidaritet med den är uttryck för censur, påtryckning, kväsning.
Intrycket blir att kyrkan helt enkelt inte har rätt till sin tro eller att förutsätta att de som valt att tjäna kyrkan håller sig till dess tro och lära.

Om samma sätt att resonera skulle tillämpas på andra institutioner skulle till exempel armén få på pälsen för att den kräver att order åtlyds och regler följs.
Polisväsendet skulle kritiseras för att poliserna förutsätts hålla sig till lagar och förordningar.
Politiska partier skulle hudflås för att de har program som partianställda förutsätts omfatta och arbeta för.

Kyrkan har ett budskap som är för men inte av denna världen. Det budskapet måste kyrkan och de som vill tjäna den hålla fast vid.
Gud är, som Paulus betonar, en ordningens Gud och Kristi kyrka en ordningens kyrka. Därför kan det inte vara fritt fram för alla att självsvåldigt skriva sina egna regler inom kyrkan och kräva att få leva efter dem.
Och de som kritiserar kyrkan borde inte kritisera den då den håller fast vid budskap och ordning utan då den inte gör det.
Nu är det alltså precis tvärtom.

Stig Kankkonen



petrus. När Petrus församling ordnade retreat för unga vuxna stängde Pauliina Kittilä och Ida-Maria Pekkarinen av sina telefoner för en helg. – När en bunt fixare får åka på retreat är det som att Herrens härlighet lyser över en! 7.3.2023 kl. 00:00

Gemensamt Ansvar. I år fokuserar insamlingen Gemensamt Ansvar på förebyggande av våld bland unga. Det behövs verkligen, konstaterar kriminalkommissarie Leif Malmberg i Borgå. 22.2.2023 kl. 22:27

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17