Jul i maj?

Han talade klokt om ”förvirrade familjerelationer” och den ”lysande affärsidén att skapa missnöje” och annat som ska åtgärdas i god tid före julen. Och före döden, har man man lust att tillägga.
Men att flytta på julen för att julens budskap skulle frigöras från tingeltangel är en fascinerande tanke. Tomtarna och klapparna har sin jul som förr och Jesu födelsedag firas vid annan tidpunkt. Nu är det ju så att man inte vet exakt vilket datum Jesus föddes, men när teologer och andra räknat och adderat och tagit hänsyn till alla tänkbara bidragande orsaker som gjort att vår tideräkning skäggar en aning, har man kommit fram till att han föddes på vårkanten, kanske i maj. Den 14 maj, hävdar superräknaren Faustick, som tagit biblisk tidsforskning som sin livsuppgift.
Att den 14 maj råkar vara också den moderna israeliska statens födelsedag gör ju inte spekulationerna ointressantare.
I alla fall: ett tankeexperiment där hela vårt kyrkoår – för alla helger hänger ju ihop – flyttas cirka fem månader framåt på året ger jul i maj och Johanne i november. Däremellan kommer påsk och pingst. Allhelgona firar vi ungefär den första april.
Låter stökigt? Kanske vi måste avstå fastän Wikström har klar poäng?
Å andra sidan: Är det fest är det alltid nån som får stressa. Och vilken dag på året går det att tysta ovidkommande röster och världens svammel och vimmel? Vilken är den perfekta dagen att  lyssna på Gud?