Inte lätt att informera rätt

Ledare. Ledare 3/2007 Kyrkans informationscentral firade senaste vecka sitt 40-årsjubileum. Och Jan-Erik Andelin fick kyrkans informationspris. Varma gratulationer!
2.2.2007 kl. 00:00

Kyrkans informationscentral firade senaste vecka sitt 40-årsjubileum. Och Jan-Erik Andelin fick kyrkans informationspris. Varma gratulationer!

I samband med jubileumsfesten påminde ärkebiskop emeritus John Vikström bland annat om informationscentralens dubbla uppgift: att informera både om kyrkans eviga budskap och om kyrkans föränderliga liv och verksamhet i tid och rum. Kyrkan är inte på något sätt ensam om sitt dilemma. Det delas av praktiskt taget alla organisationer, samfund, företag, sammanslutningar och vad det nu kan vara fråga om, som verkar i offentligheten och som är mer eller mindre beroende av allmänhetens förtroende.

Det som skiljer kyrkan från de flesta andra är att den har ett evigt budskap som inte kan förändras om kyrkan vill vara kyrka.
Det är budskapet om Gud som skapare och upprätthållare, om frälsningen i Jesus Kristus och om Honom som korsfäst och uppstånden för vår skull.

De flesta andra har inget evigt budskap utan kan anpassa inte endast verksamhetsformerna utan också budskapet till det som svepande kallas tidens krav.
Politiska och ideologiska budskap kan förändras både till form och innehåll. För att inte tala om företagens budskap. Ta som exempel Nokia som innehållsmässigt gått från gummistövlar till mobiltelefoner.
Placerar man in jubilerande Kyrkans informationscentral och dess dubbla uppgift i detta helhetssammanhang framstår utmaningarna som övermäktiga.
Hur trovärdigt kan det bli då man samtidigt skall informera om evangeliet och om en kyrka där det förefaller råda delade meningar om allt från budskapet till målsättning och verksamhetsformer?
Det dessutom i en tid då kunskapen blir allt mindre om såväl budskapet som den kyrkliga organisationen och verksamheten.

Namnet Kyrkans informationscentral signalerar att centralen är ett kyrkligt organ och därmed ett organ vars uppgift är att solidariskt skapa förutsättningar för kyrkan att förkunna evangeliet och förvalta sakramenten.
För en sådan informationscentral är en av de viktigaste uppgifterna rimligtvis att fungera som en kanal för kyrkans försvar både mot yttre och inre angrepp.
Till denna del skall Kyrkans informationscentral vara en modern apologicentral med fingret på tidens puls.
Den kan inte och skall inte vara en objektiv informationsförmedlare där alla åsikter som förekommer om vad kyrkan är eller borde vara, vad den lär eller vad den borde lära, väger lika tungt.
Som det nu är kan och får ”läror” som klart avviker från kyrkans lära predikas och spridas inom kyrkan och av kyrkligt anställda utan att de systematiskt, aktivt och bestämt tillbakavisas.
Allt för ofta tillåts också privatföretagsamhet i fråga om information i centrala kyrkliga frågor.

Med tanke på den nya verklighet som också kyrkan verkar i vore det kanske dags att se över informationssektorn från grunden.
Hur skall informationen organiseras för att den skall bidra till kunskapen om vad kyrkan lär i ett allt mera mångkulturell och religiöst sett splittrat samhälle? Hur skall informationen skötas för att kyrkans röst skall bli relevant och trovärdig i arbetet med att utveckla samhället till ett samhälle där alla mår bra?
Hur skall alla de möjligheter optimalt utnyttjas som den tekniska utvecklingen erbjuder?

Vad ramarna beträffar är en möjlighet förstås att fortsätta som nu men med en resursstarkare informationscentral som har hand om all information.
En annan tänkbar möjlighet är att man skiljer åt den information som har med kyrkans lära och försvaret av den att göra och skapar en informationsenhet till exempel under biskopsmötet.
Den nuvarande enheten skulle då fortsätta sköta den kyrkliga information som har med administration och verksamhet att göra.

Fysiskt kunde de två naturligtvis sitta i samma utrymmen och att samarbetet mellan den måste fungera mycket bra är en självklarhet.
Deras gemensamma uppgift skulle ju vara att kontinuerligt informera om allt sådant som gör det möjligt för allmänheten – inklusive journalister – att placera in aktuell detaljinformation i ett helhetssammanhang.

Detta är frågor och tankar som kanske med fördel kunde tas med i de pågående processerna som småningom skall leda fram till en strategi för kyrkan och till en revidering av de centrala kyrkliga organen.

Stig Kankkonen



kyrkslätt. Peter Blumenthal, Karl af Hällström och Fred Wilén har sökt den lediga kaplanstjänsten i Kyrkslätts svenska församling. 14.4.2020 kl. 18:04

längtan. Therese Almén har alltid vetat att hon vill bli mamma. Det blev en sorgkantad vandring mot den drömmen. Hon förlorade två barn i fosterstadiet. Men sedan dök en liten pojke upp, som visade sig behöva henne, och hon honom. 8.4.2020 kl. 00:00

undantagstillstånd. Det vi kallar ett undantagstillstånd är ett normaltillstånd för många kristna idag. Vi bör vara tacksamma för den frihet vi normalt har, säger Mia Anderssén-Löf. 8.4.2020 kl. 01:00

påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

politik. Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt. 27.9.2023 kl. 11:32

Replot. Kyrkpressen skrev tidigare att domkapitlet i Borgå stift haft svårt att hitta en vikarie för Camilla Svevar, som är tjänstledig från jobbet som kyrkoherde i Replots församling. Nu är det klart att Fredrik Kass under hösten sköter kyrkoherdejobbet i Replot vid sidan av det egna jobbet i Kvevlax. 26.9.2023 kl. 15:34

BRANSCHBYTE. Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar 26.9.2023 kl. 09:47

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21