Inte lätt att informera rätt

Ledare. Ledare 3/2007 Kyrkans informationscentral firade senaste vecka sitt 40-årsjubileum. Och Jan-Erik Andelin fick kyrkans informationspris. Varma gratulationer!
2.2.2007 kl. 00:00

Kyrkans informationscentral firade senaste vecka sitt 40-årsjubileum. Och Jan-Erik Andelin fick kyrkans informationspris. Varma gratulationer!

I samband med jubileumsfesten påminde ärkebiskop emeritus John Vikström bland annat om informationscentralens dubbla uppgift: att informera både om kyrkans eviga budskap och om kyrkans föränderliga liv och verksamhet i tid och rum. Kyrkan är inte på något sätt ensam om sitt dilemma. Det delas av praktiskt taget alla organisationer, samfund, företag, sammanslutningar och vad det nu kan vara fråga om, som verkar i offentligheten och som är mer eller mindre beroende av allmänhetens förtroende.

Det som skiljer kyrkan från de flesta andra är att den har ett evigt budskap som inte kan förändras om kyrkan vill vara kyrka.
Det är budskapet om Gud som skapare och upprätthållare, om frälsningen i Jesus Kristus och om Honom som korsfäst och uppstånden för vår skull.

De flesta andra har inget evigt budskap utan kan anpassa inte endast verksamhetsformerna utan också budskapet till det som svepande kallas tidens krav.
Politiska och ideologiska budskap kan förändras både till form och innehåll. För att inte tala om företagens budskap. Ta som exempel Nokia som innehållsmässigt gått från gummistövlar till mobiltelefoner.
Placerar man in jubilerande Kyrkans informationscentral och dess dubbla uppgift i detta helhetssammanhang framstår utmaningarna som övermäktiga.
Hur trovärdigt kan det bli då man samtidigt skall informera om evangeliet och om en kyrka där det förefaller råda delade meningar om allt från budskapet till målsättning och verksamhetsformer?
Det dessutom i en tid då kunskapen blir allt mindre om såväl budskapet som den kyrkliga organisationen och verksamheten.

Namnet Kyrkans informationscentral signalerar att centralen är ett kyrkligt organ och därmed ett organ vars uppgift är att solidariskt skapa förutsättningar för kyrkan att förkunna evangeliet och förvalta sakramenten.
För en sådan informationscentral är en av de viktigaste uppgifterna rimligtvis att fungera som en kanal för kyrkans försvar både mot yttre och inre angrepp.
Till denna del skall Kyrkans informationscentral vara en modern apologicentral med fingret på tidens puls.
Den kan inte och skall inte vara en objektiv informationsförmedlare där alla åsikter som förekommer om vad kyrkan är eller borde vara, vad den lär eller vad den borde lära, väger lika tungt.
Som det nu är kan och får ”läror” som klart avviker från kyrkans lära predikas och spridas inom kyrkan och av kyrkligt anställda utan att de systematiskt, aktivt och bestämt tillbakavisas.
Allt för ofta tillåts också privatföretagsamhet i fråga om information i centrala kyrkliga frågor.

Med tanke på den nya verklighet som också kyrkan verkar i vore det kanske dags att se över informationssektorn från grunden.
Hur skall informationen organiseras för att den skall bidra till kunskapen om vad kyrkan lär i ett allt mera mångkulturell och religiöst sett splittrat samhälle? Hur skall informationen skötas för att kyrkans röst skall bli relevant och trovärdig i arbetet med att utveckla samhället till ett samhälle där alla mår bra?
Hur skall alla de möjligheter optimalt utnyttjas som den tekniska utvecklingen erbjuder?

Vad ramarna beträffar är en möjlighet förstås att fortsätta som nu men med en resursstarkare informationscentral som har hand om all information.
En annan tänkbar möjlighet är att man skiljer åt den information som har med kyrkans lära och försvaret av den att göra och skapar en informationsenhet till exempel under biskopsmötet.
Den nuvarande enheten skulle då fortsätta sköta den kyrkliga information som har med administration och verksamhet att göra.

Fysiskt kunde de två naturligtvis sitta i samma utrymmen och att samarbetet mellan den måste fungera mycket bra är en självklarhet.
Deras gemensamma uppgift skulle ju vara att kontinuerligt informera om allt sådant som gör det möjligt för allmänheten – inklusive journalister – att placera in aktuell detaljinformation i ett helhetssammanhang.

Detta är frågor och tankar som kanske med fördel kunde tas med i de pågående processerna som småningom skall leda fram till en strategi för kyrkan och till en revidering av de centrala kyrkliga organen.

Stig Kankkonen



FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22