... underrätta mig när ni har hittat honom ...

Ledare. Ledare 2/2007 I nummer 1/2007 i Kyrkpressen beskrev Birgitta Östdahl hur sonen Ricki på olika sätt varit till stor hjälp och välsignelse. Och det inte trots att han Downs syndrom och just för att han har det.
2.2.2007 kl. 00:00

I nummer 1/2007 i Kyrkpressen beskrev Birgitta Östdahl hur sonen Ricki på olika sätt varit till stor hjälp och välsignelse. Och det inte trots att han Downs syndrom och just för att han har det.

I samma nummer undrar hedersdoktorn i teologi, författaren Paul von Martens varför samhället med sjukvårdspersonalen hjälp jagar ”människor med Downs syndrom för att om möjligt med hjälp av fosterfördrivning hindra att de föds”.Alltså för att se till att människor som Ricki och von Martens egen dotter, människor som har sin viktiga, välsignade plats i livet, inte skall finnas.Evangelietexten för senaste söndag, Trettondagen, berättade bland annat om hur kung Herodes gav sig på jakt efter ett ovälkommet barn, vars födelse en stjärna hade förkunnat.Herodes hann inte förhindra att det föddes, men med hjälp av sina trogna soldater gjorde han processen kort med alla gossebarn som kunde vara den judarnas kung som hotade hans och i förlängningen kanske till och med romarrikets ställning i regionen.De ”sakkunniga”, de vise männen, som han hade bett att bli underrättad av om var barnet fanns, hade däremot svikit. De hade i en dröm fått uppmaningen att inte avslöja var Jesus fanns och ”tog en annan väg hem till sitt land”.
Eventuellt kan det kännas orimligt och motbjudande att koppla samman dagens jakt på foster med Downs syndrom och Herodes framfart i Judéen för drygt ett par tusen år sedan.
Då var det ju fråga om att en samvetslös skurk till kung ville slå vakt om sin makt och om dess rikes makt han representerade.
I dag är det ju fråga om – hävdas det – att preventivt förhindra lidande. En människa med Downs syndrom kan ju inte leva ett så kallat normalt liv. Och föräldrar till en sådan människa förorsakas massor med problem av olika slag.
Med tanke på hur dyra människor med Downs syndrom påstås bli för samhället är det dessutom en direkt inbesparing om man aktivt ser till att sådana inte alls får födas.

Kopplingen inte bara kan utan måste i alla fall göras. Det som gör den ofrånkomlig är att det finns en gemensam nämnare för det som hände i Judéen för 2000 år sedan och det som händer i dag.
Den gemensamma nämnaren är bristen på respekt för människovärdet.
Naturligtvis kan man alltid diskutera om respekten för människovärdet är större eller mindre i dag än för 2000 år sedan. Och naturligtvis kan man alltid diskutera vilka uttryck respekten kan eller bör ta för att den skall anses existera.

Sådana diskussioner är dock sekundär och anemiska och berör dessutom ofta element i marginalen.
Det enda som egentligen är av betydelse för bedömningen av vår syn på människovärdet är hur vi behandlar de svagaste och mest försvarslösa. Detta därför att respekten människovärdet inte kan graderas. Och respekten kan inte graderas eftersom den inte är relaterad till hurudan människan är till sin natur, vad hon gör, vad hon duger till eller hur hon ser ut. Respekten bygger på att människans liv är heligt och okränkbart.

Respekten för människovärdet antingen finns eller inte finns. Något som heter lite respekt för människovärdet är lika omöjligt som att en kvinna är lite gravid.

Kommer vi ihåg detta torde det inte vara svårt att se varför berättelsen om Herodes framfart är aktuell också i dag.
Våra strävanden att hindra ”onormala” människor, sådana som ”stör” oss, att födas kan kanske te sig mera civiliserade och motiverade än Herodes försök att bli kvitt judarnas kung. Men är de det verkligen?
I bägge fallen är det ju sist och slutligen fråga om att vi låter våra intressen och preferenser gå före respekten för människovärdet.

Fortsätter vi på den vägen ställs för eller senare frågan varför det skulle det vara fel att på ett eller annat ”civiliserat” sätt aktivt förkorta livet om det a) inte från första början var önskvärt eller om det b) inte längre är det?
Då kommer vi förmodligen alla förr eller senare att befinna oss i farozonen. En del av oss blir för gamla, andra blir för sjuka, andra igen för beroende av olika former av stöd. Vi blir för besvärliga och/eller för kostsamma för att få leva.

Ett är säkert: det kommer att finnas övertygande argument – medicinska, sociala, ekonomiska – också för framtida system och handlingar som inte bygger på respekt för värdet på sådana människor som Östdahls son eller von Martens dotter.
Säkert är också att det alltid finns människor eller maskiner som underrättar makten om var sådana människor finns så att systemet kan ”ta hand om” dem.

Det är dags att välja en ny väg.

Stig Kankkonen



Marina Wiik. – Pappa, pappa varför har han inga kläder? undrar den lilla flickan och drar sin pappa i armen. – Tja, han har väl varmt, säger pappan och rodnar. Faktum är att han verkar lika konfunderad som sin dotter – och de övriga passagerarna i metrovagnen. 15.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarnas diakoniarbete utförs inte bara av diakoniarbetarna utan en stor mängd frivilliga församlingsmedlemmar drar också sitt strå till stacken. 14.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. – Singelverksamhet, verksamhet för ensamstående, passar bra in i kyrkans arbete eftersom det är både diakonalt och samhälleligt, säger Irma-Vappu Mikkonen som skrivit en pro gradu-avhandling om församlingarnas singelverksamhet. 12.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Tusentals laestadianer samlades till sommarmöte i Esse under veckoslutet. 11.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Finland har förbundit sig att minska antalet personer som lever under fattigdomsgränsen med 150 000 fram till år 2020. Kyrkan utmanar affärslivets representanter att verka aktivt för att bekämpa fattigdomen. 8.7.2011 kl. 00:00

Människa. Olle Eriksson fanns på de sydafrikanska myndigheternas svarta lista under Namibias självständighetskamp. Han påstods ”ha en vit hud men ett svart hjärta” och tog det som en komplimang. 7.7.2011 kl. 00:00

Samhälle. – Kyrkorna måste höja rösten när flyktingarnas och invandrarnas människovärde kränks, säger Marja-Liisa Laihia, Finlands representant vid konferensen Churches’ Commissions for Migrants in Europe (CCME) i Bukarest. 7.7.2011 kl. 00:00

Övriga. ”Jesus älskar när vi dansar så här galet till hans ära. När vi släpper loss och inte bekymrar oss om hur det ser ut.” 7.7.2011 kl. 00:00

Ledare. Regeringen Katainens program är frukten av många spretiga viljor. Det kan tydligt utläsas i regeringsprogramtexten för det folk i ”ett öppet, rättvist och djärvt Finland” som hans koalition vill leda under den närmsta framtiden. 7.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. När kyrkoherde Per-Erik Örn i Korsholm predikar vid konfirmationer brukar han också påminna om församlingens fotoetikett. 6.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. När evangeliföreningen SLEF firade årsfest i Övermark under veckoslutet fick man celebert besök: prosten F.G. Hedberg själv som 31-årig replotbo rörde sig bland de sina och gav läsprov på sina texter. 4.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Franciskusfesten avslutades på söndagen i Kökar. Nästa års tema blir kvinnorna i Franciskus omgivning. 4.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Radio Deis friluftsjippo Dei Festival ordnas i år för första gången i Svenskfinland. 4.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Passionsberättelsen 7 dygn i Jerusalem framförs också nästa år i österbottnisk tappning. 3.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Franciskusdagarna pågår som bäst på Kökar. Nyheter för i år är bland annat fågelvandringar och nya gudstjänsttider, på söndag eftermiddag i stället för förmiddag. 2.7.2011 kl. 00:00

samtal. I måndags besökte biskop Bo-Göran Åstrand och domkapitlets lagfarne assessor Lars-Eric Henricson Väståbolands svenska församling med anledning av de konflikter som blossat upp där. Kyrkoherde Harry S. Backström var förhindrad att delta. 18.11.2020 kl. 18:45

ledarskap. En människa man inte får kritisera. En människa som alltid har rätt. En människa som får dig att tänka: är det hen som är galen – eller är det jag? Maktmänniskor finns i alla sammanhang, men i kyrkan ställer de till särskilt stor skada. 16.11.2020 kl. 14:21

sibbo. Hjälp, vad ska det här bli till? Sara George startade en bönegrupp som kombinerar bön med promenader. 11.11.2020 kl. 11:37

mariehamn. Under fredag kväll drar årets kyrkodagar igång i Mariehamns församling. Formatet är mindre på grund av coronaepidemin, kring 70 anmälda deltar. – Vi strömmar en del program så också andra kan delta, säger Mari Puska. 13.11.2020 kl. 12:01

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45