Ett år med nya möjligheter

Ledare. Ledare 1/2007 I samband med varje årsskifte försöker vi såväl individuellt som kollektivt få åtminstone små glimtar av eller antydningar om vad det nya året kan tänkas föra med sig. 1.2.2007 kl. 00:00

I samband med varje årsskifte försöker vi såväl individuellt som kollektivt få åtminstone små glimtar av eller antydningar om vad det nya året kan tänkas föra med sig.

Detta trots att vi alla är väl medvetna om att det inte går.

Det är som det gamla talesättet säger: människan spår men Gud rår.

Å andra sidan kan vi naturligtvis inte heller slå oss ner och bara vänta på att framtiden kommer. Framtiden är ingenting som finns fix och färdig på nästa blad i almanackan. Den formas här och nu.
Och eftersom Gud har valt oss till sina medarbetare kallar Han var och en av oss att ta sin del av ansvaret för hur morgondagen ser ut.

När det gäller evangelisk-lutherska kyrkan i Finland väntar många utmaningar på att antas av aktiva och engagerade präster, förtroendevalda och lekmän.
Hur få ut det kristna budskapet till dagens människor? Hur bevara enheten i kyrkan och stiftet? Vad kan och måste göras för att stoppa medlemsflykten? Hur trygga verksamheten då ekonomin blir allt kärvare?

Den del av helhetskyrkan som utgörs av Borgå stift har dessutom speciella utmaningar att handskas med.
Vad händer med de svenska församlingarna och det svenska stiftet då många organisatoriska strukturer förändras? Hur garantera den svenskspråkiga kyrkliga utbildningen av inte minst barnledare och ungdomsarbetare? Hur sköta rekryteringen och utbildningen av både anställda och ansvarstagande lekmän? Hur trygga förutsättningarna för Kyrkans central för det svenska arbetet så att den kan utföra alla sina uppgifter optimalt? Hur koordinera arbetet inom den kyrkliga tredje sektorn så att de knappa resurserna kan användas på bästa sätt? Hur förbättra samarbetet mellan alla finlandssvenska kristna aktörer?

Med tanke på allt det som kunde och borde göras gäller det för de ansvariga i stiftet att kunna prioritera och att kunna prioritera rätt.
Biskop emeritus Erik Vikström och domkapitlet under hans ledning såg detta behov. Det fanns också planer på att tillsätta en utredare med uppgift att kartlägga den finlandssvenska kyrkliga sektorn och dess aktörer samt komma med tankar om vad som kunde och borde göras. Planerna förblev dock av olika skäl planer och förverkligades inte.

Många förväntningar ställs nu på den nye biskopen Gustav Björkstrand, som med såväl sina andliga som administrativa erfarenheter allmänt anses ha det som behövs för att leda Borgå stift i en mycket utmanande tid.
Hans förhoppning om konstruktiva samtal mellan företrädare för olika ämbetssyner vittnar om prioritering av enhet. Hans initiativ att kalla samman företrädare för kyrkan och olika samhällsaktörer till samtal om kommande strukturförändringarna (se mera på nyhetsplats) vittnar om prioritering av fungerande administrativa lösningar.
Den förhoppning om en öppen, glad och aktiv folkkyrka som biskop Björkstrand i olika sammanhang gett uttryck för signalerar att han också prioriterar en ännu effektivare och bättre koordinerad kyrklig tredje sektor.
Och kanske också en ännu bättre koordinering av samarbetet mellan KCSA och den kyrkliga tredje sektorn.
Med en ny biskop, med ett KCSA som småningom säkert hittar sina arbetsformer och sin plats, med nya förtroendevalda i församlingarna, med ett delvis förnyat domkapitel och med ett alert stiftsfullmäktige kan man motiverat talat om ett nytt år med nya möjligheter.

Nu gäller det för alla att tillsammans ta vara på möjligheterna och tillsammans bidra till att år 2007 blir ett nytt nådens år från Herren.


Stig Kankkonen



riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ortodoxa kyrkan. Ortodoxa kyrkomötet samlat på Valamo kloster har valt Uleåborgsmetropoliten Elia till ny ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland 27.11.2024 kl. 13:26

Personligt. Då Stefan Löv var 28 år blev han pastor i en församling som var nedläggningshotad. Drygt 25 år senare blomstrar församlingen, men själv har han mött sjukdom, sorg, sitt eget bekräftelsebehov och utmattning. – Det som lär en absolut mest om tro är lidande, säger han. 27.11.2024 kl. 15:19

vikarie. Domkapitlet har förordnat pastor Catharina Englund till tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling under den ordinarie kyrkoherden Jockum Krokfors tjänstledighet från den 1 april 2025 till den 31 mars 2026 27.11.2024 kl. 11:07

BORGÅ STIFT. Bo-Göran Åstrand fick som ny biskop en rivstart i ämbetet med corona­pandemin 2020. Efter 60 år på jorden och fem år som biskop är alla i stiftet inte överens med honom om de liberala förändringar i kyrkan som”BG” från Pedersöre i den lila skjortan stöder fullt ut. 27.11.2024 kl. 10:00

ISRAEL-PALESTINA. Israel attackeras ur flera väder­streck. Och svarar med en militär styrka som lägger livet i grus i Palestina och Libanon. Kyrkorna har fått kritik för att vara för tysta inför den humanitära krisen. Kyrkpressen talade med två biskopar om saken. 22.11.2024 kl. 16:36