Svante Lundgren
Bloggen:
Svante Lundgren
Svante Lundgren har nyligen skrivit en bok om de kristna i Mellanöstern. Själv bor han just nu i Yttre Hebriderna utanför Skottland. Därifrån bloggar han om smått och stort.

Gàidhealtachd

08.12.2011 06:25

Fàilte gu Alba står det på flygfältet i Edinburgh. Många passagare vet knappast vad det betyder och inte ens varför det står så. Det betyder "Välkommen till Skottland" och står där därför att Skottland är ett tvåspråkigt land.


Skotsk gaeliska är ett keltiskt språk besläktat med irländsk gaeliska (också kallade iriska) och manx, ett i tiden utdött men återupplivat språk som talas på Isle of Man. Gaeliskan infördes i Skottland av immigranter från Irland, antagligen på 300-talet, och blev så småningom det dominerande språket i landet. Från medeltiden gjorde dock engelskan allt kraftigare intrång och gaeliskan blev närmast ett språk begränsat till Highlands and Islands. Kulturell och språklig imperialism från de styrande i Edinburgh och London gjorde sedan nästan helt slut på språket också dess perifera bastioner.


År 1800 var gaeliska modersmålet för nästan 300 000 personer i Skottland, det vill säga en femtedel av befolkningen. Enligt den senaste folkräkningen, från år 2001, talar knappt 60 000 skottar, 1.2 % av befolkningen, mer eller mindre gaeliska. De som endast talar gaeliska har dött ut för länge sedan. De som idag kan språket talar ofta engelska bättre. Jag har här i Stornoway blivit bekant med två unga kvinnor, knappt 30 år, som bägge kommer från helt gaelisktalande familjer. När de började skolan som femåringar var deras engelska svag, men idag är engelska deras första språk och deras gaeliska begränsad.


Tiden då barnen här på öarna var förbjudna att tala gaeliska i skolan är dock över. Idag försöker myndigheterna främja språket både i skolan och på andra sätt. Det finns ytterst få helt gaeliska skolor, däremot många där en del av undervisningen går på gaeliska. För tre år sedan startade också en gaelisk TV-kanal, BBC Alba. Allt detta har gjort att nedgången för språket idag är långsammare än på länge. Men det går fortfarande neråt.


Jag ska återkomma till mina upplevelser av gaeliska här i Stornoway. Men nu ska ni få ett litet smakprov. Kolla på följande YouTube-klipp. Det gaeliska bandet Mànran sjunger en sång som heter Oran na Cloiche. I rutan ser ni sångtexten. Ni kommer att bli förundrade över två saker: det går fort undan och hur i all världen kan något som skrivs på detta sätt uttalas så här? Gaeliskan lär ha mycket logiska uttalsregler, men innan man har lärt sig dem ser det hela nog mycket gåtfullt ut.

Tvåspråkighet i Stornoway: gaeliska först.
Tvåspråkighet i Edinburgh: engelska först.

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37