Laura Hellsten
Bloggen:
Laura Hellsten
Laura Hellsten är född och uppvuxen i Mariehamn. Hon bor i Åbo där hon nyligen ansökt om att få börja doktorera i teologi. Laura är 33 år och gift med Markus. De bor i kollektivet Ödmjukhetens palats, tillsammans med några nära vänner.
– Jag kommer att blogga om vårt nya hem och hoppas kunna inspirera och uppmuntra människor att våga ta steg för att uppfylla sina drömmar.

34 år

15.04.2013 23:43

33 var det bästa året i mitt liv, så när jag funderade på det tidigare kändes det väldigt konstigt att bli 34 mitt i allt... men dom som känner mig, vet att jag har lite dille på siffror, så när jag kom på att 3+4 blir 7 - och sju är ju, som alla vet ett heligt tal ;) - så blev det lugnt att fylla år igen! :)

Dagen har spenderats på det mest fantastiska vis.

Fick ligga och mysa och mornas med min man i en hel timme!

Sen var det dags för mig att inviga vår mini-dans sal eller Dojo, som vi kallar den.

Lunch-tid på måndagar håller jag en Nia FLOORplay lektion och idag var första gången jag kunde bjuda hem mina elever istället för att hyra ett ställe i Åbo centrum. Att träna i en egen sal är nog super lyxigt! Uttrymmet passar också ypperligt för en FLOORplay lektion där man inga behöver breda ut sig lika mycket som på en vanlig lektion. Detta beror på att vi jobbar mera koncentrerat och medvetet på att öka kroppsnärvaron genom mindre rörelser som dessutom till största delen görs på golvet. Idag hade vi fokus på kroppens fem vitaminer, som vi kallar dem i Nia världen; flexibilitet, reaktionsförmåga, rörlighet, styrka och stabilitet. Det var super spännande att märka hur HELA kroppen tränas, blir svettig och varm, även om rörelserna var enkla, små och centrerades mest till att utforska lederna. Jag märkte även att musiken på min mans nya skiva passar ypperligt att göra just denna typ av övningar till. Första lektionen var helt enkelt, på alla sätt en lyckad helhet!

Efter det fick jag gå och sätt mig i vår ateljé eller vår tysta konstsal och äta frukost i lugn och ro, medan det sköna vårregnet smattrade så härligt på glastaket. Under lyssnandet kom jag fram till att det finns en speciell sak jag vill ge mig själv denna dag. Egentligen är det något som legat och puttrat redan några veckor, men det är först nu det funnits tid, uttrymme och plats att ta nästa steg. Under de senaste åren har jag varje vår deltagit i något som kallas för WISH - Womens International Summit of Health vilket är ett internationellt forum för kvinnors hälsa där man får lyssna på informativa, viktiga, inspirerande och upplyftande Gratis föreläsningar under 40 dagar. Ett av årets samtalsämnen har varit bröstcancer och kvinnors bröst hälsa. Veckan före påsk talade en av mina favoritexperter på kvinnors kropps- och tand-vård: Nadine Artemis om sina egna upptäckter inom ämnet. Hennes intresse för bröstcancer har vaknat i och med att hennes egen mamma insjuknat och faktiskt avlidit före de funnit ett sätt att bota henne på. Som ni säkert kan tänka er var föredraget Nadine höll mycket berörande, på många plan! Jag tänker hålla mig från att skriva allt för mycket om detta, men en central punkt var att ifall man slutar använda BH minskar risken för bröstcancer till den grad att sannolikheten att man insjuknar blir den samma som för en man! (dvs. nästan 0%) Korrelationen mellan användning av BH, speciellt den sorten som tycks dominera butikshyllorna idag, med metallbyglar och plast-tillpuff, är högre än mellan den som röker och lungcancer. Argumenten och förklaringarna var mångbottnade och jag tänker inga gå in i några längre föreläsningar här, men Summa summarum lade jag bort dessa vadderade vänner för att aldrig mera återvända till deras "vård".

Jag har klarat mig riktigt ypperligt de senaste veckorna och har vänner som både ammar och har STORA bokstäver på sina bysthållare, som likaså funnit en ny och spännande värld genom denna förändring till underklädesbranschen. Egentligen känner jag mig riktigt KALAS, för att än en gång, ha fått frigöra mig från bilder som klistrats på mig om hur jag som kvinna skall vara, se ut och klä mig, för att passa in och fylla måtten. Precis som när jag för 14 år sedan (två cykler av 7 ;) ) beslöt att bojkotta H&M och andra i klädindustribranschen, för att de ville göra min kvinnokropp till en vara som skall passa i deras skönhetsideal eller tillfälliga syn på vad som är sexigt, samtidigt som de utnyttjade barn och kvinnor i tredje världen för att upprätthålla min konsumtionstakt, så kändes det som en ny skiftning skett i min medvetenhet. Då, under mina första kurser i kvinnovetenskap vid Uleåborgs universitet, blev mitt aktiva val, att forma om mode-världen på, att inte enbart bojkotta vissa kedjor, utan främst att börja sy mina egna kläder - sådana som för mig kändes kvinnliga! Det här är delorsaken till att man allt för oftast hittar mig i vida ärmar, unika tunikor och kappor med spetsiga alv-huvor där allt är dekorerat med en lite blå fisk. Nu inträffade helt klart en liknande mini-revolution! Idag plockade jag fram mina lådor med handgjorda gamla spetssömmar, restbitar av siden, satin och ekologiskt bomull och förrän det var dags för eftermiddagskaffi hade den första hemmagjorda toppen blivit till! :D

Resten av dagen, födelsedagskaffet och överraskningsbesöket under kvällen, har jag så gått runt och myst vidare kring hur härligt det är när det regnar och jag har helande, mjuka, värmande, silkeslena tyger kring mina gudagivna hudceller med förmågan att alstra både gifter och näring till kommande generationer! Jag kan själv välja hurudan kvinnobild och hurudan förebild jag vill ge, genom min kropp, mina val, min tankar och mina kläder - innifrån och ut! Vid den magiska ålder - vad än det är du uppnått i denna stund - vill jag uppmuntra även dig att våga välja något som är mera kärleksfullt för din kropp än det du gjort åren innan! Välj något som gör det lättare för kommande generationer att vara fria och hela att vara allt det Gud skapat dem till.

Välkommen in i de heliga årens skara ;)

TACK! :)
Grattis och Gud välsigne det nya levnads året!

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28

lediga tjänster. Två tjänster har varit lediganslagna i stiftet och en sökande vardera. 10.12.2019 kl. 16:45

julafton. I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden. 12.12.2019 kl. 00:01

samlare. Man ska inte samla skatter på jorden, men tänk om sakerna är terapi, lek, möten och känslobehållare? 7.12.2019 kl. 11:13

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52