
Lucka 11. Tro hopp och kärlek
Kardinaldygderna tro, hopp och kärlek lyser som vanligt upp Storgatan i Jakobstad inför julen.
Också många fönster pryds av de tre symbolerna så här i advent. Traditionellt är de röda, men nu har också en vit variant av korset, ankaret och hjärtat lanserats. Undrar vad folk tycker om dem?
Julen förknippas ofta med det flummiga uttrycket ”godhet”, julens egen trevliga, men något odefinierbara kardinaldygd. Sen finns det andra mindre juldygder. Barn ska vara ”snälla” (synas men inte höras) vuxna ska vara ”givmilda” (ge barnen det som de tror att barnen vill ha). Julens uppbyggliga berättelser, ofta i urvattnat disneyformat, vill göra oss till ”bättre människor” (vad det nu sen betyder).
Att sträva efter godhet är ju inte helt fel. Givetvis inte. Alternativet förskräcker. Tänk om julfirandet istället skulle utveckla den mörka sidan oss, ge näring åt vårt habegär, fresta till impulsköp, skapa övertro på reklam och få oss att stänga in oss i vår egen mysbubbla. (Tänkt ironi).
Realitycheck.
Det där med att människan av naturen är enbart god kan vi glömma. Endast Gud är god, säger
Jesus. Däremot vill Gud att vi ska bli heliga. Vad det betyder tar det ett helt liv att lära sig. Men målet är det som Bibeln kallar Andens frukter: kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Allt det som man behöver för att bli en god musiker. Eller lärare. Eller svetsare. Eller rörmokare. Eller präst. Eller bara människa.
Tro, hopp och kärlek är inget vi föds med. Det är något vi lär oss. De är egenskaper vi kan tillägna oss i det dagliga mötet med Kristus och i mötet med varandra i kyrkan. Så i stället för att sjunga ”morsgrisar...” så kan vi sjunga ”helgon är vi allihopa, jag med och du med”. Utan att varken skämmas eller tro för mycket om oss själva. Mera som ett hoppfullt konstaterande.
Att vara kristen är att drivas av kärlek till Gud (hur konstigt det än låter), en kärlek som kanske kan jämföras med Merlins (Jack Nicholson) replik i filmen As good as it gets: ”You make me want to be a better man.” (ungefär "Du gör att jag vill bli en bättre människa").
Speglat i filmens berättelse förstår jag bättre vad som menas med uttrycket ”bli en bättre människa”. Det betyder att jag accepterar mig själv som den jag är, med alla fel och brister (med kyrkans ord: bekänner min synd och tar emot Guds förlåtele och upprättelse), och utifrån den insikten ägnar mig åt att göra livet bättre för någon annan (med Bibelns ord: lär mig ’att älska min nästa som mig själv’.)
För det behövs det verkligen både tro, hopp och kärlek. Inte bara som prydnader i julfönstret.
Marika