Dan-Erik Sahlberg
Bloggen:
Dan-Erik Sahlberg
Dan-Erik Sahlberg är programchef på Sigtunastiftelsen och musiker. Han kommer att blogga om sådant som rör sig i gränslandet mellan tro, kultur och samhälle – sett genom sina svenska glasögon.

Lovsång - som attityd

03.02.2012 15:30
I den kyrka jag regelbundet besöker är en av rikedomarna ett varierat musikutbud i gudstjänsterna. Men ibland kan jag ändå slås av hur ensidig och teologiskt torftiga många sånger i den s k ”lovsångsgenren” är. Vad är egentligen lovsång? Låt mig dela med mig av några funderingar.
I arkemandrit Sofronijs bok Den helia starets Siluan finns en poetisk text som heter Adams klagan. Den skrevs av den heliga Siluan (1866-1938), den olärde munken från Athos med utgångspunkt i det centrala fornkyrkliga motivet om den himmelska tonen och änglarna som ständigt sjunger den trefalt heliga sången inför Guds ansikte. Ett av de centrala avsnitten lyder så här: ”O Adam, vår fader, sjung för oss Herrens lovsång, så att
hela jorden kan höra, och alla dina söner lyfter sina sinnen mot Gud, och
fröjdas åt tonerna från den himmelska sången, glömska av sina sånger på
jorden.”
Lovsång har i den kristna tradition där jag vuxit upp ibland förknippats med glada, hänförda ungdomar med lyfta händer som sjunger banala texter om och om igen till tonerna av modern popmusik. Påfallande ofta har också lovsången orsakat konflikter i en del sammanhang, ibland med splittring
och ovänskap som tragiska följder. Hur kunde det bli så? När blev lovsång bara en fråga om musikstil?
Läser man de bibeltexter som finns under kyrkoårets söndag med temat ”Lovsång” framgår det att lovsång snarare är en attityd än något som har så mycket med musik att göra. Någon har sagt: ”Lovsång levs alltid, men sjungs ibland.” Det är väl formulerat. Lovsång är snarare en attityd än en
musikstil.  Det är att ge Gud äran för allt – stort som smått. Allt vi har fått kommer från Gud och allt ska också ges tillbaka till Gud. Lovsång som attityd innebär att bryta med självcentreringen och vår dyrkan av egot och istället leva i en attityd av tillbedjan där både våra ord och handlingar ärar Gud och är en respons på den himmelska sången - Guds sång till oss. För detta krävs ödmjukhet och daglig omvändelse. Den estniske tonsättaren Arvo Pärt fick uppdraget av University of Oregon att tonsätta hela texten till Adams klagan. Han började men efter ett tag avbröt han försöken. På den amerikanske journalistens fråga om orsaken till det nedlagda projektet skall Pärt ha svarat: ”Kanske för att jag inte gråtit tillräckligt”.
Vad tycker du om lovsång? Har du varit med om att olika uppfattningar om "lovsång" i kyrkan har orsakat konflikter? Kommentera gärna!
Dan-Erik
14.2.2012 17:20
Amen, säger jag till detta, Jan Edström!
Lovsång är inte en musikstil. Det är en livshållning.

Om vi - medvetet eller omedvetet - begränsar lovsång till Hillsong eller Bach tappar vi bort hela grejen.

Lovsång är kyrkans musik (språk, tilltal inte stil), men kan givetvis inte begränsas till kyrkorummet.

Lovsång kan förekomma i de mest skiftande sammanhang. Från jazzklubben Baked Potato i LA, där Abe Laboriel och Koinonia (än en gång) tog in lovsången på jazzscenen, till skogens sus där mången finländare fortfarande tycks hitta sin egen personliga lovsång.
Dan-Erik
6.2.2012 13:29
Bra fråga, Fredik. "Lovsång" i den mening som jag försöker beskriva den skulle också kunna stavas "efterföljelse". Vågar vi efterföljelse?

Anna-Lisa: Jag har vid några tillfällen varit med om att lovsången och tillbedjan skapat en mycket påtaglig och sund känsla (känsla är egentligen fel ord i sammanhanget men kah kan inte komma på någor bättre) av förkrosselse och ödmjukhet inför sina egna tillkortakommanden. En slags "syndanöd" helt enkelt då jag upplevt att mitt eget ego så ofta står i vägen för så mycket gott i mitt liv. Då har tårarna kommit - de renande, förlösande tårarna.
Tack för ditt inlägg, Dan-Erik. Jag tror att du lyfter fram något viktigt i fråga om lovsången - attityden. Vi glömmer lätt bort att lovsång mera representerar det kristna livet men istället reduceras den till en känsla av extas. Att leva ett liv i lovsång är dock inte bara en attityd till Gud, utan även till vår medmänniska. Det är ett liv i kärlek och förlåtelse.

För att ge en kommentar till din fråga skulle jag vilja påstå att lovsång alltid kommer att leda till konflikt. Men inte för att den uttrycks genom sång inom våra kyrkväggar, utan för att den är ett alternativ till livet i övrigt. För ett samhälle är lovsångs-attityden obekväm och den lovsjungande blir lätt stämplad som "konstig" eller en "out-sider". Jag skulle kanske vilja slänga tillbaka frågan - Vågar vi leva ett liv i lovsång?
För mig är lovsången i en kör med uppsträckta händer mot himlen, upprepningar av ord och stark musik en praktisk omöjlighet.
Däremot kan jag uppleva en stilla frid,känna glädje och tacksamhet över att Gud Fader har lovat att bära mina och mina vänners bördor och svagheter. För mig är det faktiskt svårt att gråta och sjunga lovsånger på samma gång..

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30