Patric Sjölander är ansvarig för ungdomsverksamheten i Närpes församling.

När kulturer krockar – kan vi acceptera dem som sticker ut?

Kolumn.

"De som är trygga i sin personlighet och i sin tro har lättare att acceptera och samexistera med andra som inte tycker och tänker som dem i allt", skriver Patric Sjölander.

30.9.2020 kl. 12:33

Under de senaste månaderna har coronapandemin påverkat oss alla. Den så tryggt invanda vardagen har i mångt och mycket förändrats. Det som vi trodde alltid skulle fungera visade sig vara skörare än vad vi trott och vi har också blivit begränsade i vårt resande.

Jag och min fru Nina hade bestämt oss för att sälja vår kära båt och gå vidare för att så småningom eventuellt köpa en större. Vi hade också en resa till Sardinien inbokad och såg fram emot den men coronan satte stopp. Idag är vi glada att ingen köpte båten och skulle någon vara intresserad så skulle de få betala riktigt ordentligt för att vi skulle släppa den.

Sommaren blev mer hemesterlik än ursprungstanken och vi har besökt många öar i den lokala skärgården, med naturupplevelser, god mat och gemenskap i fokus. Vi har också fått möjlighet att ge vårt hem och gården omsorg, men framför allt så har vi haft mer tid att fundera och samtala både ytligt och djupt.

Ett samtalsämne som berörts många gånger är kulturer. När vi hör ordet kultur så tänker vi ofta på stora kulturkrockar. Men kulturer är mer utbredda än så och vi har dem i mindre sammanhang som våra olika kyrkor, på arbetsplatserna, i kompisgängen och också hemma. Ofta är kulturerna så invanda att vi inte ens tänker på dem. Men jag tror att vi behöver uppmärksamma dem. Jag är född i Sverige och flyttade till Österbotten 2005 så jag har erfarenheter av att skillnaderna i kultur kan vara stora även om man talar samma språk, delar stora delar av historien och har samma tro.

Ända sen jag var liten har jag fått lära mig att man ska ta av sig mössan, speciellt viktigt var det i kyrkan. När jag besökte västra muren i Jerusalem blev det en konflikt i sinnet för där fick man inte närma sig muren utan att täcka huvudet och det var av samma orsak som vi här måste ta av oss mössan.

Detta har fått mig att se att den invanda kulturen är starkare och viktigare än något annat. Många lägger sin trygghet i den invanda kulturen med den följd att de känner sig otrygga om någon sticker ut från mönstret. En annan sak som jag iakttagit är att de som är trygga i sin personlighet och i sin tro har lättare att acceptera och samexistera med andra som inte tycker och tänker som dem i allt.

I mitt arbete med ungdomarna lägger jag därför tonvikten på att alla ska förstå att oavsett vem de är, vad de tycker om sig själv, vad de sysslar med så är de älskade till 100 %. Förstår vi att Gud accepterar och älskar oss med alla våra fel och brister och så är det enklare att ha samma synsätt mot sina medmänniskor och det blir också lättare att ta itu med sina problem om man förstår att ens frälsning och evighetsvärde är oberoende av ens egna prestationer utan att det bara är av nåd.

Text: Patric Sjölander

Replot. – Välkommen med i alla grupper! Vi har inte överfullt någonstans, säger kantor Michael Wargh om musicerandet i Replots församling. 30.9.2021 kl. 00:00

pargas. Sonja Tobiasson är med i en förening som jobbar för att integrera invandrare. – Jag har lärt mig att ta långsamma steg framåt och vara lyhörd. 16.9.2021 kl. 14:25

Kolumn. Frågan berör oss alla, men det finns inget allmängiltigt svar på den, eftersom svaret beror på i vilken livssituation man befinner sig, skriver Lars-Runar Knuts. 16.9.2021 kl. 14:22

Åbo. Benjamin Häggblom är ny präst i Åbo svenska församling. Han har inte ångrat
yrkesvalet en dag. – Min iver och längtan har bara vuxit. 16.9.2021 kl. 14:20

Kolumn. Vi inbjuds att komma till Jesus med våra bördor – men gäller det också för den som bara har obetydliga bekymmer? 16.9.2021 kl. 11:52

Kristinestad. 700 dagar på 7 år. Så lång tid visar tullstämplarna att Karl-Gustav Söderlund vistades i Baltikum på 1990-talet. Han körde ner en stor mängd hjälpsändningar från Kristinestadstrakten till sjukhus och barnhem framför allt i Litauen. 16.9.2021 kl. 11:43

NÄRPES. ”Utbilda dig till kantor!” Det är ett tips som Sam Lindén ofta har gett dem med musikintresse. ”Där har du utlopp för allt och kan utforma ditt arbete rätt fritt.” 16.9.2021 kl. 11:27

korsholm. Ossi Pursiainen minns när stora barnkullar, byoriginal och gårdfarihandlare befolkade området kring Korsholms kyrka. Under fortsättningskriget vaktade hans far ryska krigsfångar. 15.9.2021 kl. 17:08

Kolumn. "Sorgen är en väg att gå tillsammans med den som dött." 15.9.2021 kl. 17:04

korsholm. Susanne Broända är konstnär. När hon insjuknade i ME blev hon tvungen att anpassa sig till nya villkor. 15.9.2021 kl. 17:00

sibbo. Församlingen har alltid varit en trygghetsfaktor för Tua Pasanen från Sibbo. Bland minnesvärda ögonblick i kyrkan är ett extra starkt: hennes dotter som vandrar ensam med ett ljus i en helmörk kyrka. 15.9.2021 kl. 16:55

Kolumn. "Den här flytten har definitivt varit energikrävande på många plan, mest ändå på det emotionella." 15.9.2021 kl. 16:49

vanda. Ilse Stenius pratar gärna engelska, också med Oxforduttal om hon är på det humöret. Hon tog initiativet till en engelskspråkig bibelstudiegrupp i Vanda. 15.9.2021 kl. 15:56

BORGÅ. Lotte Stolt ville hjälpa familjer som kämpar ekonomiskt, så hon tog saken i egna händer. Det resulterade i 156 presentkort till lokala restauranger. 15.9.2021 kl. 15:25

BORGÅ. – Efter en brand är skogen kusligt tyst, inget hörs förutom någon gren som knäcks. Linus Stråhlman var med i släckningsarbetet vid skogsbranden i Kalajoki. 2.9.2021 kl. 12:05