I Elisabet Lundströms flock finns urprungsraserna Finskt får och Kajanalandsfår. De har alla sin personlighet.

Att vila på gröna ängar

Sibbo.

Hon är församlingssekreterare, fårfarmare och guide. – Vi försöker vara så civiliserade men jag ser mycket av djurens beteende bland oss människor, säger Elisabet Lundström.

7.8.2020 kl. 11:13

Elisabet Lundström jobbar deltid som församlingssekreterare i Sibbo svenska församling och deltid som ekojordbrukare och fårfarmare, tillsammans med sin man och deras son med flickvän som kommer att ta över så småningom.

– Jag har funderat mycket över varför det blev just får, men det är för att det finns ett nyttotänk bakom allt. Man får så mycket ut av dem, kött, ull och att kunna erbjuda människor, ofta barn, att umgås med får. Dessutom håller de landskapet öppet.

Betande djur hör till, anser hon.

– Men det har blivit allt mer sällsynt i södra Finland. Det är rogivande att se på betande och idisslande djur.

Hon förundras över att hundratals människor kan delta i utlottningen om sommarjobb som fåraherde.

– Det berättar något om ett underliggande behov hos människan. Jag tror att många har det här behovet att vara ute i naturen och umgås med djur, men det har blivit främmande på en ganska kort tid.


Turister och får

Under somrarna brukar Elisabet och hennes man ta emot besökande kryssningsresenärer på gården, även om det i år inte blir av på grund av coronaviruset.

– Vi vill föra fram budskap om ekoodling, visa hur det ser ut i Finland, att djur betar ute och att vi har ren luft. Det kan vara ganska fascinerande för någon från Hongkong.

Elisabet Lundström brukar också jobba som guide ibland. Hon började guida 1986 i Helsingfors, men har också gått kurser för att guida i Borgå, Sibbo och Tusby.

– Det är otroligt vilka människomöten det leder till, sådana som jag kan minnas länge, länge.


Flocken behöver en ledare

Antalet får hemma hos Lundströms är kring trettio.

– När flocken är så pass liten kan man lägga märke till att de har olika personligheter.

Hur får beter sig är intressant.

– Jag tänker ofta på flockdynamik och hur viktigt det är med en bra ledare. Herden visar vägen, men i flocken ska det också finnas en ledartacka. Hela flockens beteende är beroende av hur hon beter sig. Är ledartackan försiktig blir alla djuren försiktiga.

Hon ser också många likheter mellan människor och djur.

– Vi försöker vara så civiliserade, men jag ser mycket av djurens beteende bland människor, för att jag umgåtts så mycket med djur. Till exempel det hur vi instinktivt gör något när vi är rädda.

I församlingssekreterarjobbet uppskattar hon mångsidigheten.

– Och att få träffa församlingsmedlemmarna är trevligt, även om direkta besök på kansliet blivit allt färre.

I Bibeln finns många liknelser med får och lamm.

– Det känns bibliskt ibland när man går med fåren med en stav i handen, och får vila på gröna ängar.

Ulrika Hansson

Kolumn. "Varma toner fyller Kyrkhemmets sal, valsen byts till polka och snart spelar vi Maria-schottis." Katri Lax berättar om hur "Mässa i dragspelston" övas in i Malax. 9.6.2022 kl. 12:28

malax. Maarit Filppula är tandläkaren som gillar spänning i livet. Hon har jobbat som frivillig i Argentina – och sin motorcykel älskar hon. 9.6.2022 kl. 12:21

vanda. Ända fram till 1970-talet hade Helsinge–Vanda ett nät av diakoniföreningar runt om i socknen. I dag finns bara Västra Vanda-föreningen kvar. 9.6.2022 kl. 10:35

BORGÅ. Det är dags för sommaren med musik i Borgå domkyrka igen. Bland hundratalstusen turister som rör sig i den idylliska Gamla stan droppar många in tillsammans med ortsbor och församlingsmedlemmar till orgelkvarter och konserter. 9.6.2022 kl. 10:26

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

Kolumn. En marsdag när snön vräkte ner stod den där – lådan med 101 blomlökar. Man ska inte vara rädd att utmana sig själv lite, säger Annika Westergård. 30.5.2022 kl. 11:03

Kristinestad. En dramatisk novembernatt år 1969 brann Sideby gamla kyrka ner till grunden. Den nya kyrkan restes på samma plats och firar 50 år i år. 30.5.2022 kl. 10:58

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Kolumn. "Skönt att susa fram i värmen", skriver Gunvor Haddas från Borgå i sin kolumn. 16.5.2022 kl. 13:57

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

mission. Ann-Britt Olenius-Steffansson leder en av de flitiga missionskretsarna i Sibbo. 16.5.2022 kl. 13:42

diakoni. I år firar Mariehamns församling diakonijubileum bland annat genom en historik och en utställning. – Vi är den sista utposten, så att ingen hamnar ut i mörkret. 12.5.2022 kl. 11:49

Kolumn. På väggen i mitt arbetsrum hänger en tavla med den minnesvers jag fick då jag vigdes till diakonissa, skriver Lisbet Nordlund. 12.5.2022 kl. 11:46

VÄSTÅBOLAND. – Jag drömmer om en kyrka som är så öppen att man bara kan gå in där och vila i den stämning som finns, säger Saara Roto, kandidat i kyrkoherdevalet i Väståboland. 12.5.2022 kl. 11:42