Bloggarkiv

Mia och Ben Westerling
Mia och Ben Westerling
Mia och Ben Westerling är missionärer i Nepal, utsända via Finska Missionssällskapet. Efter flera år i Finland känns det ändå hemvant att vara tillbaka. Mia är informatör och koordinerar volontärarbetet och Ben är regionchef.

En morron på väg till jobbet

01.10.2012 00:00
- Du kommer
säkert västerifrån, konstaterar fruktförsäljerskan när jag undrar om hon har guava.
Hurså? – frågar jag.
– Jo, här i Kathmandu säger man ”amba” men i Tansen säger vi ”belauti” precis som du.
– Jo, jag är västerifrån, från Pokhara, tillägger jag mycket road.
Försäljerskan hade tyvärr ingen guava, men visst kändes det fint att någon hade prickat in mig på Nepals karta p.g.a. min vokabulär.
Ben och jag är tillbaka i Nepal efter flera år i Finland. När vi på 80-talet jobbade här var vår stationeringsort Pokhara, en stad ca 200 km västerut från Kathmandu. Nu har vi varit i huvudstaden Kathmandu i över en månad och det känns som det mest naturliga att traska iväg till FELM* kontoret på morgnarna lite före kl.8. Metroresan i Helsingfors har bytts ut till apostlahästar för min del och cykel för Bens del. Om vi inte hunnit vakna ordentligt så gör vi det senast när vi ska korsa en livligt trafikerad gata vid trafikrondellen alldeles nära vårt hem. Det gäller att frimodigt ta sig över till mitten, låta bilar och motorcyklar susa förbi både bakom och framför en och ta ny start. Datorväskan på ryggen väger en hel del men jag traskar vidare, nu med en hel del adrenalin i blodet.
Torgförsäljarna har brett ut kläder, handdukar, väskor, smycken ja allt vad man kan tänkas behöva. Jag hälsar på indiern som säljer världens godaste bananer. Det får bli några bananer på hemvägen. Promenaden ger tid att fundera på versen från Dagens Lösen om människan som slav eller fri. Det lät så enkelt. Antingen är du slav under det onda eller under det goda. Jag får välja själv. Tanken spinner vidare medan jag går längs med muren med djurparken till vänster och St. Mary´s katolska skola till höger. Vid följande gathörn passerar jag ett litet hindutempel. En man, tydligen på väg till jobbet, har just satt ett tikamärke av rött pulver i sin panna, bugar mot templet och går vidare. Jag svänger till vänster. Det är alltså inte fråga om att vara ”slav” eller inte. Så tänker jag ju ofta. Det gäller att varje dag välja mellan det onda eller det goda och vem jag låter mig styras av.
Nu har jag äntligen kommit in i en smal gränd. Blommande buskar hänger över
murarna och några barn i blåa skoluniformer kommer emot mig. Området andas lugn och jag småpratar med Gud och Jesus, för det är genom Jesus jag lärt känna Gud.
– För mig är du det Goda. Du har visat dig vara trofast genom historien. Också i mitt liv. Att tjäna dig är nog inte alltid så lätt. Men du får så lov att hjälpa mig. Nu är jag tillbaka ute bland bilar, minibussar, cyklister och motorcyklister. Gatan är på tok för smal för
alla som vill fram. Mina tankar går till de uppgifter som väntar på kontoret.
Innan jag skickar iväg mail till de två finska ungdomarna som kommer hit som voluntärer efter en knapp månad bör jag hinna prata med min kollega Mandira. Programmet för rådplägningsdagen för våra kyrkliga samarbetspartners ska också
detaljplaneras. Längre hinner jag inte fundera innan Shanta, vår portvakt och allt-i-allo, öppnar porten och hälsar glatt ”gomorron”. Hans glada ansikte lyser upp morgonen. Bens cykel står redan parkerad vid husväggen. En ny dag med nya uppgifter och utmaningar. Tack gode Gud att vi får vara här!
* FELM=Finska Missionssällskapet förkortat på engelska
Mia
May
1.10.2012 20:15
Så roligt att läsa om er vardag, Ben och Mia. För ett tag sen delade vi vardagen, nu har nya vänner möjligheten att lära känna er båda. Vi vet att de är ena lyckans ostar. Välsignelse över er och ert arbete!
Bitte
1.10.2012 11:51
Roligt att läsa lite om er vardag!
Hej Mia! Här ska vi snart dricka det uppfriska teet som kom ända från Nepal. Tack! Det är så fint att ni bloggar, vi ser fram emot nästa inlägg!

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49

UTTRÄDE. Metodistkyrkans svenska församling i Åbo vill gå ur sin kyrka. Det följer av att kyrkan i maj i år globalt beslöt att öppna för samkönade äktenskap och hbtq-personer som präster. 20.11.2024 kl. 15:56

USA. USA:s återvändande president Donald Trump belönar sin evangelikala kristna väljarbas med att utnämna baptistpastorn och den förre guvernören i Arkansas Mike Huckabee till ambassadör i Jerusalem. 20.11.2024 kl. 15:37

Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00