Bloggarkiv

Laura Hellsten
Laura Hellsten
Laura Hellsten är född och uppvuxen i Mariehamn. Hon bor i Åbo där hon nyligen ansökt om att få börja doktorera i teologi. Laura är 33 år och gift med Markus. De bor i kollektivet Ödmjukhetens palats, tillsammans med några nära vänner.
– Jag kommer att blogga om vårt nya hem och hoppas kunna inspirera och uppmuntra människor att våga ta steg för att uppfylla sina drömmar.

Retreat

11.04.2013 22:31

Orsaken till att det varit fredags känsla idag, är inga enbart det att jag fick besked om att jag äntligen blivit antagen som doktorand, något jag väntat på sedan januari. Utan det beror också på att jag plötsligt märkte igår att det står RETREAT skrivet med stora bokstäver i min iCal kalender.

Jaha - så var det dags igen, tänkte jag för mig själv. Det är både med en känsla av förhoppning och en viss rastlöshet. Det hela började när jag läste Dallas Willard om andliga övningar och speciellt tysken Bonhoeffer, om att leva i gemenskap. Han skriver:

 "if we do not take time regularly to enter into solitude and receive God’s unconditional love as the constant source of our identity, calling, and belonging, we become dangerous in the human community."

En viktig dela av att leva ett liv i gemenskap är att lära sig att leva i enskildhet och avskildhet från andra och världen. Det är när en passande balans av "tid tillsammans" varvas med "tid för mig själv" som det alls blir möjligt att bo ihop som ett kollektiv.

För mig började denna resa dock flera år före jag ens tänkt tanken på att bo i kollektiv. När jag märkte hurudan tendens till arbetsnarkomani och hur mycket irritation som lätt började gro i mig när jag umgicks för mycket bland folk, som jag började träna mig själv att ibland ta en dag eller två för att bara lämna allt och "fly" världen, telefonen, internet och människorna, ute på vår sommarstuga. Jag förstod snabbt hur viktig, livgivande och väsentlig denna handling var, både för mig och mina medmänniskor, även om det inga alltid var lätt att komma ifrån och skapa detta utrymme för vila och avskildhet. Därmed påbörjade jag denna rutin med att lägga påminnelser i kalendern och spendera 3-4 dagar i enskildhet och/eller tystnad var tredje månad.

Som med så mycket annat i livet, började denna andlig övning för att lära mig att varva ner, släppa alla jobb, studier och vardags-stressen, som något jag motvilligt gick in i och ofta med många bortförklaringar till hur jag kan skjuta upp det hela. Medan nuförtiden är denna insatta tid för Gud ett efterlängtat andhål, något jag ser fram emot och redan känner suget efter, flera veckor före det är på väg. Likväl kommer det ofta som en överraskning och alltid behöver jag en stund med att förlika mig med tanken - jo, jag KAN faktiskt släppa allt och JO, världen går inga under om jag låter bli --- för en helg. Även om det kan vara utmanande att fara iväg, är det nästan alltid så att när jag återvänder, sku jag önska att jag ordnat det så att jag stannade längre! I höstas var jag till och med på en 7 dagars organiserad, Ignatsiansk retreat, på Snoan, men inga ens den veckan kändes för lång! Detta är nog bara ett tydligt tecken på att A. Jag är bra mycket mera introvert än de flesta människor tror ;) och B. att min tid med Gud är så otroligt spännande - för så är det. Så fort jag kommer till den frekvensen, det lugnet och den rytmen, där jag känner mig i kontakt med min själ, mitt inre, så finns det SÅ mycket spännande att upptäcka, samtala om och fundera kring eller skapa tillsammans, att jag helst skulle stanna där i all evighet!

Nu är det då alltså dags att fara & jag önskar er en skön helg :)

Jag återkommer på födelsedagsfesten på söndag och hoppas att min själ blivit vederkvickt samt INspirationen nått nya höjder under de dagar av tystnad och avskildhet jag fått uppleva fram tills dess.

Solsken,

Laura

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52

Påvebesök. – Det känns som om de som är här vill enhet, säger Emma Audas, som var med när påven besökte Malmö. 31.10.2016 kl. 15:49

profilen. Kyrkan är generös, man kan få det man behöver fast man inte är så säker på vad man kan ge tillbaka, säger Malin Klingenberg. 27.10.2016 kl. 16:27

syrien. – Vi som är ledare måste visa ledarskap: att det finns en framtid för oss i Syrien, säger Harout Selimian, som leder en kyrka i Aleppo. 27.10.2016 kl. 11:12

Helsingfors. Drumsöborna förlorar S:t Jacobs kyrka, medan Petrusborna kan få sin första egna kyrka. Matteus församling söker hyresgäster. 26.10.2016 kl. 11:31

vanda svenska församling. Nu finns den goda viljan att gå vidare. Det är budskapet efter helgens biskopsvisitation i Vanda svenska församling. 24.10.2016 kl. 16:42

profilen. Att vara kristen är att ropa in dem som försvinner, säger författaren Kristian Lundberg. 19.10.2016 kl. 15:34

flyktingar. Känslan av maktlöshet gjorde att Munsala United valde att hoppa av seriespelet i augusti. Nu fortsätter laget att utmana beslutsfattarna. 20.10.2016 kl. 01:00

Äktenskap. När den nya äktenskapslagen träder i kraft nästa år kan samkönade par få en juridiskt giltig vigsel i kyrkan. 18.10.2016 kl. 15:47

biskop. Biskop Guy Erwin är osageindian, homosexuell och kristen. – Det är lätt att gå sin väg, det svåra är att stanna och jobba för kyrkans framtid, sa han under sitt Finlandsbesök. 18.10.2016 kl. 12:00

Bok. Att ta sin konst på allvar, att försöka välja sitt liv och ibland inse att det inte går. Ylva Pereras debutroman Dödsdalsdansösen handlar om att leva i en värld som kunde vara magisk men ofta blir tragisk. – Jag tror vi alla längtar efter att misslyckas men ändå märka att det bär. 17.10.2016 kl. 13:09

Bok. Naondel är Maria Turtschaninoffs mest imponerande verk hittills, tycker Kyrkpressens recensent Sofia Torvalds. 17.10.2016 kl. 13:22

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18