Bloggarkiv

Dan-Erik Sahlberg
Dan-Erik Sahlberg
Dan-Erik Sahlberg är programchef på Sigtunastiftelsen och musiker. Han kommer att blogga om sådant som rör sig i gränslandet mellan tro, kultur och samhälle – sett genom sina svenska glasögon.

Bakom den lugna fasaden bor en spjuver

02.02.2012 15:00

”Vad är då viktigast i vårt arbete, som gör att vi har rätt att vänta oss frukt? Det är att förkunna ett fulltonigt evengelium, att vara
villiga att söka Guds ledning och att vara frimodiga. För om vi väntar stora ting av Gud då vågar vi också nästan lika stora.”


Med dessa ord avslutade biskop emeritus Martin Lönnebo ett offentligt samtal i Göteborg med mig som samtalsledare häromdagen. Temat var ”Nycklar till framtidens kyrka” och det var Torslanda församling som stod som inbjudare. I Torslanda, som är ett expansivt område utanför Göteborg, står Svenska kyrkan i begrepp att bygga en helt ny kyrka. Under flera år har man satsat pengar och personella resurser inte bara i arkitekttävlingar och planlösningar för själva byggnaden utan också i en grundlig undersökning om vad människorna i detta område skulle vilja att församlingen satsar på och vad den nya kyrkan ska användas till. Ett lovvärt och imponerande initiativ! Som ett led i denna pionjärsatsning under devisen ”Innan vi bygger kyrka vill vi bygga församling” hade man alltså bjudit in Martin Lönnebo och mig till ett offentligt samtal.


Jag agerar ganska ofta moderator och samtalsledare i olika sammanhang, något som jag tycker mycket om att göra. Men det är särskilt roligt att få samtala med Martin Lönnebo. Jag har känt Martin sedan 1994 då jag var med och startade tidskriften Pilgrim tillsammans med Peter Halldorf. Martin Lönnebo har sedan starten ingått i redaktionsrådet för tidskriften. Jag har också haft förmånen att fått vara förläggare för flera av Martins böcker och har i samband med bokreleaser i Sverige fått åka land och rike runt och haft offentliga framträdanden med honom och ibland med honom och någon av hans medförfattare, t ex Stefan Edman och Tomas Sjödin.


Man vet aldrig riktigt var man hamnar i ett samtal med Martin Lönnebo. Ibland kan han vara tyst en lång stund och liksom vänta ut både publiken och sig själv. Ibland kan han fästa sig vid någon liten detalj i en fråga och sväva ut i en fantastiskt berättelse som inte alls verkar ha med ämnet att göra. Men vis av erfarenheten vet jag att jag aldrig behöver vara orolig att han inte ska hitta tråden igen. Jag vet ingen som så mästerligt kan integrera en till synes helt irrelevant historia till ett djupt resonemang och få ”poängen” att kännas bråddjup och meningsfull.


Så också denna kväll. Ett hugskott från ett tidigare, helt privat, samtal om vårt kommande gäddfiske i slutet av april utvecklade sig till en sanslös historia från Martins barndom som några minuter senare landade i en ecklesiologisk ”sanning” som ingen av åhörarna kunde undgå. Så arbetar en sann berättare från Västerbottens inland! I ett sådant läge är det bara att hänga med. Västerbottens inland, förresten. Visst är det märkligt att denna bygd - inom en radie på ett par mil - har producerat en hel rad av Sveriges främsta författare i sin generation. Torgny Lindgren, Sara Lidman och Per-Olov Enqvist är alla sprungna ur samma mylla som Martin Lönnebo. Kan det vara något med grundvattnet, tro?


Nu blev det här inte så mycket en text om "Nycklar för framtidens kyrkan" som en text om Martin Lönnebo. Men så är det att vara tillsammans med den mannen - man blir liksom uppslukad (i positiv mening). Bakom den lugna fasaden och den varma, kluriga blicken bor det en riktig spjuver. Jag önskar att också jag när jag är 82 år kan vara lika öppen, godhjärtad, närvarande och vidsynt som Martin Lönnebo. Och ha en sådan intellektuell spänst och energi och ett sådant förråd av goda berättelser. Det skulle vara en nåd att stilla bedja om.


 

Sahlberg och Lönnebo på väg till Göteborg.

Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38