Bloggarkiv

Anna Tikum
Anna Tikum
Anna Tikum har nyligen flyttat med sin fem månader gamla dotter Ronya och sin man Bertrand till Senegal. Följ med den första tiden i ett nytt land.

Vårt hem

18.11.2011 22:56
Vårt hem är lite som Pippi Långstrumps Ville Villakulla. Utanpå är det ljusrött, gult och blått. Det finns inte en enda rak vinkel någonstans, varken inomhus eller utomhus. Gardinstängerna är fastskruvna sådär ungefär symmetriskt, dörrarna går nästan att stänga, myggnäten är upphängda snett ovanför sängarna och målfärg som är ämnad för exempelvis dörrar och fönsterkarmar finns fläckvis också på golvet och i taket. Det ser ut som om någon som haft väldigt bråttom fått i uppgift att göra huset beboeligt. Någon som glömt både måttband och glasögon hemma.
Och inredningen, ja vad ska jag säga om den? Åtminstone rekommenderar jag att ingen som har anlag för migrän kommer och hälsar på oss. Här finns nämligen färger och mönster i en kombination så långt från harmoni man kan komma. Vårt hem är inte som i inredningstidningarna. Det finns inte en enda vrå som är så där romantisk vit och beige. Här hänger det i stället neongula gardiner i alla fönster. Fotöljerna är zebrainspirerade i svart och vitt och kuddarna på dem har överdrag med bilder av ljusröda rosor. Det finns knappt en enda möbel eller pryl som hör ihop med en annan. När jag första gången steg in i det som skulle bli mitt hem visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta.
Jag var i alla fall förberedd på gardinerna. Bertrand, som ju åkte till Senegal några månader innan jag och Ronya, hade fått stränga order om att inte göra nånting för inredningen förrän jag kom. Men min kära man tyckte annorlunda. En kväll ringde han till Finland och berättade stolt att han hade köpt gardinstyg till alla fönster i huset och att en skräddare som bäst höll på att sy dem. Tyg till alla fönster i vårt hem? Jag tror det är bäst att ni inte vet hur jag reagerade på det telefonsamtalet, så jag hoppar över den biten.
Under veckorna som följde kunde jag bara leva i hoppet att den gula färgen åtminstone skulle vara matt, mer åt det vita hållet, sådär som i inredningstidningarna. Men innerst inne visste jag att en katastrof hade skett. Min man och jag har nämligen helt olika smak angående det mesta. I all synnerhet när det gäller inredning. Så särskilt förvånad blev jag alltså inte när jag steg in i vårt hem och upptäckte att gardinerna var granngula och att materialet mest påminde om tälttyg. Allt det andra är han oskyldig till. Det måste jag ju understryka. Så gott som allt som finns i vårt hem är ett ihopplock av sånt som missionärer under årens lopp lämnat efter sig när de flyttat tillbaka till Finland.
Nu låter det kanske som om jag inte tycker om vårt hem. Men så är det inte alls. Jag älskar vårt hem! Det är alldeles underbart, just för att det är så hopplöst. Jag skulle aldrig någonsin själv komma på att kombinera zebratyg med rosor. Eller köpa gula gardiner. Till min egen förvåning har jag upptäckt att jag blir glad av alla färgklickar och alla sneda vinklar i vårt hem. Vårt hus är som de där udda konstnärliga personerna som man ibland stöter på som inte alls passar in. Personer som är helt och hållet sig själva och som man därför inte kan annat än tycka om. Vårt hem är kanske inte som på bilderna i inredningstidningarna. Men det är ett hem som får mig att bubbla av kreativitet. Och det är för mig att verkligen vara hemma.
Utanpå är vårt hem ljusrött, gult och blått...
...inne är det zebratyg och rosor...
....pappersblommor och knallgula gardiner i alla fönster...
...och palstföremål i alla regnbågens färger.
Anna Tikum
22.11.2011 11:51
Kaija: Jag har faktiskt inte en enda gång ännu saknat kölden och mörkret. Du kan ju pröva själv...med neongula gardiner. Jag lovar, du är inte den samma efter det!
Kaija
20.11.2011 23:31
Va härligt färgsprakande de ser ut :D Skicka gärna en bild på de neongula gardinerna ;) I Finland är de såå mörkt nu från morgon till kväll så därför känns de extra uppiggande att se och läsa om alla sprakande färger och dofter och att höra om dina erfarenheter av farliga hönor och tuppar :)

tillväxt. "Var har jag låtit mina rötter växa under det här året och vilken frukt kommer de att ge?" 28.4.2021 kl. 08:30

dop. Dopet är en tradition – men det är också en länk till gemenskap med församlingen och med Gud. 28.4.2021 kl. 08:00

tänkare. Han blev nedslagen på gatan i Åbo för att hans sällskap talade svenska. Ännu femton år senare präglar händelsen Torbjörn Andersséns liv. 29.4.2021 kl. 10:43

relationer. När Jim Duhamel 2011 seglade 147-fotaren Visione till Jakobstad anade han inte vilka följder det skulle få. I Jakobstad fann han sin hustru Cia och en relation till Gud. 29.4.2021 kl. 10:14

teater. Hon tror inte på slumpen. Lilian Ruotsala har fått svar på att hon valde rätt när hon valde teatern, och gått från att leva på andras tro till att växa in sin egen. 28.4.2021 kl. 15:05

profilen. – Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val, säger Kristian Willis som snart tar över som kyrkoherde i Vanda svenska församling. 27.4.2021 kl. 15:05

Kroppen. Hur talar du till din kropp? Vad tänker du om den? 28.4.2021 kl. 00:00

Valborg. Han känner sig taggad inför en annorlunda valborg även om det känns trist att behöva hålla distansen. 26.4.2021 kl. 14:31

Åbo akademi. Vem som har hand om undervisningen i praktisk teologi i höst är oklart. 23.4.2021 kl. 12:14

Kyrkpressen. Biskopen var tveksam, men han ville inte vara den som hindrade att Kyrkpressen startade. Om Borgar tar ansvar för innehållet och Boije för ekonomin så måste vi försöka, sade biskopen. Så blev det. (Den här texten publicerades i KP 1/2020. KP publicerar den i repris som en hyllning till Bjarne Boije, 100 år.) 21.4.2021 kl. 12:31

Läckage. Ett felande sprinklermunstycke sprejade ut vatten över takvalvet i Pedersöre kyrka natten till lördag. På grund av läckaget måste kyrkan stängas för en vecka. 20.4.2021 kl. 12:25

Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17

adoption. Anne Söderlund var ett oönskat barn och blev adopterad när hon var sju månader. – Men jag vill inte bli definierad av vad jag inte fick, utan av vad jag fick. 14.4.2021 kl. 09:09

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Vanda svenska församling valde Kristian Willis, församlingspastor vid Helsingfors kyrkliga samfällighet, till ny kyrkoherde. 13.4.2021 kl. 19:20

radio. För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar. 14.4.2021 kl. 09:48

Mest läst

    PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

    ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

    KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

    Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

    laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04