Förlåt, men vad är det meningen jag ska (över)konsumera?

Mikaela Westerling-Nylund 05.11.2025

Den politiska ledningen och olika ekonomiska institut anser Finlands dåliga ekonomiska läge kunde avhjälpas om finländare konsumerade mera. Det finns för mycket pengar liggande på sparkonton, vilket vid första anblicken verkar vara en konstig tanke för oss som är uppvuxna med spargrisar och uppmaningar om att inte slösa. Finländarna sparar för mycket och konsumerar för lite. Med tanke på elpriserna, hur matpriserna stigit de senaste åren och med osäkerheten på arbetsmarknaden är det förstås alldeles förståeligt och bra, tänker jag, att vi sparar för en oviss närframtid och varför inte pensionsåldern med tanke på hur demografin ser ut.

Världens ekonomiska system är uppbyggda på tillväxt och enligt teorin rullar ekonomin då folket konsumerar. Helst ska vi förstås köpa finländska produkter eller stöda företag som ger arbetsplatser i Finland och det är förstås förnuftigt även av miljöskäl. För höga tullar som försvar mot andra länders produkter förstår vi också att inte fungerar, även om det skulle vara väldigt bra om det på myndighetsnivå fanns möjlighet stoppa konsumtionen av snabbmode och diverse kinesiska företag med hälsovådliga produkter.

Jag störs av uppmaningen till konsumtion för att rädda landet. Vi är finländare som redan har använt vår årsdel av resurserna i april. Finns det inte något annat sätt? Hur ska vi kunna tro på att klimatkrisen ens aningen ska avvärjas ifall vi får höra med ena örat att vi ska spara energi och koldioxid och med andra örat att vi konsumerar för litet.

Helt egoistiskt kan jag skriva att jag gärna skulle hitta något att köpa som skulle ge lite nöje eller lycka, men tycker att tex klädköp inte värmer själen hemskt länge även om det är ett plagg jag behöver eller gärna vill ha. I mitt flöde kom det upp en kort artikel där författaren och specialistläkaren inom hospicevård Dr Jordan Grumet menar att de mest tillfredsställda personerna ofta är de som satsat tid och resurser på sin personliga utveckling.

Frågan i rubriken är retorisk. Visst vet jag vad jag ska konsumera. Jag ska gå på teater och konserter. Det ger glädje och mat för själen, något att tänka på då ens egna snurrande tankar gör en trött. Jag skall köpa nya jumppaskor i stället för dem som har hål. Jag ska köpa den nya boken min lokala favoritförfattare kommer ge ut nästa år.

Det jag däremot på riktigt inte förstår är varför de fattigaste får allt mindre stöd av samhället tex utkomststöd, så att de på riktigt inte t ex kan köpa nya utebyxor åt sitt barn, medan de rika får (ur samma samhällspott!) mer pengar så att de ska köpa mer saker de inte behöver. De flesta av oss kristna ryggar nog tillbaka vid tanken på att ta Jesu ord i Lukas 3 bokstavligen, om att ge bort den ena av sina två skjortor till någon som ingen har. Det är få som är ens i närheten, typ moder Teresa. Men de flesta av oss som skryter om våra kristna värderingar skulle må bra av att läsa Bibeln lite bättre, det finns ganska många ställen som talar emot självgoda framgångsbudskap.

Kultur. Han gick omkring och bar på melodislingor som pockade på att få komma ut. Under sin alterneringsledighet skrev Philip Hällund tio psalmer. 29.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarnas ”riksdag” stiftsfullmäktige samlas undantagsvis inte i höst. 29.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Människa. För drygt fem år sedan förlorade Heidi och Ove Hagnäs sin dotter Moa i en tragisk drunkningsolycka hemma på gården i Kronoby. Kort därefter insjuknade Heidi i cancer. 19.8.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Militära experter tillkallades till Pedersöre församlingshem i går för att ta hand om en krigstida granat som hittades i närheten av ingången till pastorskansliet i Kyrkostrand. 18.8.2011 kl. 00:00

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07