Glöm inte bort kopplingen mellan mod och tålamod

Minns ni Matteusevangeliets (21: 12-17) beskrivning av hur Jesus går in i templet och driver ut alla som sålt och köpt där, hur han välter bord och stolar och uttrycker sin frustration över att hans bönehus reducerats till ett rövarnäste?

Också en diakoniarbetare kan bli arg. Ofta kommer sig reaktionen av att man upplever kontrollförlust, men lika ofta av att man stöter på orättvisor, som man kanske redan ansträngt sig för att åtgärda. När de mest utsatta far illa kan man bli ännu argare, inte minst om utsattheten är resultatet av de aktuella nedskärningarna i socialskyddet eller någon form av myndighetsslarv.

Det har hänt att jag funderat kring min lämplighet som diakoniarbetare. Jag saknar ibland det tålamod som diakoner brukar ha – den själavårdande förankringen, den trygga förvissningen om nådens gränslöshet. I sin bok How We Learn to Be Brave lyfter Washingtonbiskopen Mariann Budde fram den tålmodiga uthålligheten som en dygd – och understryker att hon själv tvingats träna upp den förmågan eftersom den i hennes fall inte var medfödd. Budde betonar samtidigt kopplingen mellan tålamod och mod – ”perseverance is the hidden virtue of every courageous life”.

Också i empati kan man träna sig, genom att välja kloka förebilder, och genom att (försöka) utföra goda handlingar. Martina Rudeklint, svensk bloggare och församlingsanställd, framhåller i en text att den ”heliga vreden” för med sig positiv handlingskraft. Om vi stuvar undan mindre trevliga känslouttryck kan vi inte heller leva helhjärtade liv. Så var ju egentligen också fallet med Jesus i templet – han fortsatte att bota dem som behövde botas efter sitt härjande med bord och stolar, blev hyllad av barnen, och fick sedan i sin tur hantera de skriftlärdas ilska. Kanske behöver vi ibland tillåta oss häftigare känslouttryck, så länge de fyller något slags vettig funktion och så länge de banar väg för förändring? Så länge vi inte glömmer kopplingen mellan mod och tålamod.

Häromdagen framhöll min diakonkollega att jag i en krävande arbetssituation hade varit beundransvärt tålmodig. Hon såg förvånad ut när jag framhöll att jag lärt mig - av henne.