Gud, låt det gå bra för mina vänner genom diakonin!
Diakonin möter många olyckliga livsberättelser. Efter ett möte med en ny vän genom diakonin funderar jag ofta på hur det ska gå. Då jag fått höra om krisen, höra om vad som lett till att personen behöver diakonins hjälp. Sen ber jag om kraft.
"Sen ber jag om kraft."
Jag möter dem som inte rår för sitt missbruk, dem som lider av sjukdomar och dem vars pension inte räcker till. Jag möter dem som, av olika orsaker, inte kan hantera regelbundenhet i sitt liv och dem som är arbetslösa eller har en så liten lön att de inte klarar sig. Jag möter dem som utsatts för våld eller rån, dem som övergivits och dem som känner av en inre nöd. Det handlar aldrig om mig eller vad jag kan. Så jag ber om ljus på vägen.
"Så jag ber om ljus på vägen."
Oftast går det bra, det kan ibland bara ta lite tid. Det är som med alla bönesvar, svaret kommer inte alltid genast. Men jag får alltid kraft av Gud att vara stark för den som inte kan vara det själv. Och tillsammans får vi ljus på vägen, ett ljus som leder till något bättre. Jag fortsätter be om mirakel. Be för vägledning till mig själv i arbetet och för mina vänner genom diakonin.
"Jag fortsätter be om mirakel."
Ja, oftast går det riktigt bra. Det gjorde det bl.a. för studeranden som fick en dator, det räckte med ett par besök i diakonin. Och för kvinnan som utsattes för våld i sitt parförhållande tog det tre år att våga ta det till tals. Sedan fick hon plats på skyddsboende, kunde bryta loss och börja om. För mannen vars partner hamnade på sjukhus tog det tre månader att få ekonomin i balans efter att ha betalat sjukhusräkningarna. Barnet som omhändertogs fick återvända till sin mamma ett par veckor senare. Ungdomen med stora snabblånsskulder fick dem skötta på ett år. Dessa, och många fler har kyrkans diakoni hjälpt. Inte så att diakonin direkt fixar eller betalar, utan så att diakoniarbetaren vandrar med. Jag får lyssna, handleda, stöda och dela båda glädje och sorg. Det brukar gå bra då man gör tillsammans. Sen ber jag, av tacksamhet.
"Sen ber jag, av tacksamhet."
