"Håller på att bli en kyrka i kyrkan"

enkät.

En källa till idéer, stöd och sakkunnig hjälp, tycker någon. Trögt och fjärmat från församlingarnas vardag, säger en annan. I Kyrkpressens enkät till kyrkoherdarna får en del av de funktioner Kyrkostyrelsen fyller gentemot församlingarna positiv respons medan andra möter skarp kritik.

17.2.2020 kl. 14:55

Till Kyrkostyrelsens uppgifter hör bland annat att främja församlingarnas arbete, till exempel att stöda och koordinera deras verksamhet och förvaltning. Kyrkpressen ville ta reda på hur församlingarna i Borgå stift upplever att den här uppgiften uppfylls och frågade om kyrkoherdarna upplever att de får stöd i sitt arbete. ”I någon mån” blev medelsvaret.

Vad går kritiken ut på?

En svaghet som många lyfter är att Kyrkostyrelsen befinner sig långt från församlingens verklighet och har dålig kännedom om vad som behövs där.

”Trögt, fjärmat. Många som aldrig arbetat i församling. Känner inte till 'fabriksgolvet'.”

”Förståelsen av att kyrkor är en levande församlings verksamhetsplatser och inte museer tycks inte alltid finnas.”

”Jag har förståelse för det att man blir fjärmad från verkligheten när man sitter i en byrå i Helsingfors och sitter vid sitt skrivbord och försöker 'klura ut' vad församlingarna behöver.”

”Vissa tjänstemän behagar svara och då kan man ha nytta av deras svar. Men andra svarar aldrig på e-post.”

”När Kyrkostyrelsen nu äntligen ska banta sin budget ojar och vojar man sig nog över de drastiska nedskärningarna, men det är det som vi i församlingarna levt med nu i åratal sedan 1994.”

Tillgängligheten till information och utbildning på svenska möter också kritik.

Flera kyrkoherdar upplever strategier och beslut som kommer från Kyrkostyrelsen som en börda för församlingarna, ekonomiskt och praktiskt. Ett återkommande exempel är Kyrkans servicecentral, Kipa. Systemen för fakturor och löneräkning möter svidande kritik.

”Det känns som om Kyrkostyrelsen håller på att bli en kyrka i kyrkan som styr mer och mer också på församlingsplanet. Kipa är ett ledsamt exempel som binder och kostar.”

”Vi har fått höra att vi motsätter oss reformer och att det inte är fel på systemen utan det är fel på vår vilja att hitta nya rutiner. Men om församlingsverksamheten knäar på grund av ekonomin så pådyvlas vi dyrare lösningar än det vi hade tidigare och som fungerade bättre. Och vi har verkligen jobbat på att skapa nya rutiner som är smidigare och effektivare. Med Kipa åkte också det sista förtroendet för att Kyrkostyrelsen agerar utgående från församlingarnas bästa eftersom man inte en enda gång har sagt att det blev fel.”

”Först gör vi grovarbetet, sänder iväg materialet, så måste vi dra ned på personalen för vi ska ju betala för kalaset också. Förnyelse och reformer har på senare år kostat små församlingar mer än de beräknade inbesparingarna. Klart att de gör vissa saker lättare men jag ser inte att det minskar på utgifterna och ökar arbetsmotivationen."


Vad är positivt?

Till vissa delar får Kyrkostyrelsen även positiv feedback. Här nämns dels sakkunnig hjälp i bland annat förvaltnings- och byggnadsfrågor, dels material som Kyrkostyrelsen producerar. En femtedel av de kyrkoherdar som svarat anser att de ofta eller alltid får det stöd de behöver.

”Jag vänder mig till Kyrkostyrelsen när jag behöver en sakkunnigs perspektiv på något. Exempelvis har jag vänt mig till Kyrkostyrelsens jurist i frågor kring arbetsavtal och arrendeavtal.”

”Stor hjälp med till exempel modellreglementen och administrativa saker.”

Dessutom upplever många att den svenska verksamhetsavdelningen är lätt att närma sig, ger stöd och hjälp och är med i projekt som känns relevanta för församlingen.

”Man kan få idéer, hjälp och stöd i olika frågor av dem som jobbar där. Stort plus för det.”

”Tv- och radioarbetet är viktigt, döv- och specialarbetet är också viktigt. Att det svenskas röst hörs inom Kyrkostyrelsen är nödvändigt för annars blir vi överkörda.”

I Kyrkpressen nummer 4/2020 kan du också läsa hur kyrkoherde Harry S Backström samt Kyrkostyrelsens kanslichef Pekka Huokuna kommenterar enkäten.

Emelie Wikblad



Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44

kyrkoherde. Hans Boije, direktor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, har sökt kyrkoherdetjänsten i Vörå församling. 23.1.2018 kl. 15:37

profilen. Då båten sjunkit och det kalla vattnet gjort dem stelfrusna såg Tom Tiainen bara en lösning, att be Gud om hjälp. Den hjälpen kom. Senare samma kväll övertygade Gud honom om varifrån den kommit. 24.1.2018 kl. 15:00

ärkebiskopval 2018. Att bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet är en av framtidens största utmaningar, enligt Björn Vikström. 22.1.2018 kl. 13:25

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22

ärkebiskopsval 20. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

julevangeliet. Det var tur att julevangeliet skrevs av en så förnuftig och sansad människa som just evangelisten och läkaren Lukas. Hade han inte tagit sig an uppdraget hade julevangeliet kanske skrivits av en Terjärvbo. Eller ännu värre, en sportreporter... 21.12.2017 kl. 09:15

Kyrkpressen. Nummer 50 på webben redan idag. 15.12.2017 kl. 17:16

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00

psykisk ohälsa. Över en miljon finländare drabbas varje år av psykisk ohälsa. Föreningen Sympati hör till dem som sprider kunskap, öppnar sina dörrar och delar erfarenheter för att främja mental hälsa. 14.12.2017 kl. 15:12

upprop. #sanningenbefriar heter kampanjen som samlar in berättelser om övergrepp och trakasserier i församlingar och kyrkliga sammanhang. 12.12.2017 kl. 09:00

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33