Stöd i relationer

Helsingfors .

”Vem kan komma?” och nio andra vanliga frågor om familjerådgivningen.

8.8.2019 kl. 00:00

Hur beställer jag en tid till familjerådgivningen?

Tidsbeställningen är öppen vardag kl. 9-12 på numret 09 2340 2555. I telefonen svarar mottagningssekreterarna som är utbildade för sin uppgift och behandlar dina uppgifter konfidentiellt. I tidsbeställningssamtalet får du berätta lite om varför du vill boka en tid, familjerådgivningen återkommer sedan när det finns en tid för en första träff.

Är det bara par som kan komma till familjerådgivningen?

Nej, till familjerådgivningen kan man också komma ensam eller tillsammans med andra familjemedlemmar. Som enskild person kan du komma om du behöver stöd i frågor gällande par- eller familjerelationer, men det kan också handla om sorg, kriser eller andra svårigheter i din livssituation.

Måste jag höra till kyrkan?

Nej, samtalen vid familjerådgivningen förutsätter inte att du är medlem i kyrkan.

Kan man komma till familjerådgivningen som homo- eller bisexuell?

Ja, familjerådgivningen är öppen för alla och kan stöda dig till exempel om du har funderingar kring din egen sexualitet men också om du lever i ett homosexuellt förhållande och ni som par behöver stöd.

Hur lång tid är en träff?

En vanlig träff brukar vara ungefär 45 minuter för enskilda och 1 timme och 15 minuter för par, men detta kan variera enligt behov. Tillsammans med familjerådgivaren kommer du eller ni överens om hur ofta ni ska träffas, exempelvis varannan vecka.

Hur många gånger behöver man komma till familjerådgivningen?

Längden på kontakten varierar enligt dina egna behov och bestäms tillsammans med familjerådgivaren. För vissa som kommer till familjerådgivningen kan redan en handfull träffar göra en stor skillnad, medan andra vill ta mer tid på sig och träffas under en längre tid. I vanliga fall träffar man familjerådgivaren några gånger och bestämmer sedan ett preliminärt antal träffar, som kan ändras vid behov.

Vad kostar det?

Alla samtal vid familjerådgivningen är kostnadsfria.

Har jag tillräckligt stora problem för att söka hjälp?

Det är väldigt sällsynt att någon upplever att den kommit till familjerådgivningen i onödan, snarare önskar många att de tagit kontakt i ett tidigare skede. Ofta försöker man kanske hitta lösningar till sina problem på egen hand, men ibland kan det att man pratar med en utomstående ge det stöd man behöver för att komma vidare i sin situation. Om du upplever att du vill få diskutera din situation med någon så är det bra att ta kontakt. Vanliga ämnen som familjerådgivningen kan stöda i är bland annat:

· Svårigheter med att kommunicera i parförhållandet eller familjen

· Separation eller skilsmässa, både om du överväger eller redan går igenom det

· Närhet och sexualitet

· Otrohet och svartsjuka

· Psykiskt eller fysiskt våld

· Konflikter och kriser inom parförhållandet eller familjen

En av oss vill besöka familjerådgivningen, den andra vill inte. Hur ska vi göra?

Ingen kan tvingas till rådgivningen mot sin vilja, men i ett parförhållande är det också svårt att få en förändring till stånd om inte båda är villiga att arbeta för den. En vanlig oro kan vara att familjerådgivaren ska ta ställning för den andra parten. I verkligheten är familjerådgivaren en utomstående och opartisk diskussionspartner som försöker förstå båda parternas synvinklar och stöda förhållandet. Om man är av olika åsikt gällande att besöka familjerådgivningen kan en möjlighet vara att komma och pröva på hur det känns och bestämma om fortsättningen efteråt.

Jag har bestämt att jag vill skilja mig från min partner, men hen insisterar på att gå till familjerådgivningen. Är det någon vits med det längre?

Till familjerådgivningen kan man komma både om man funderar på att skilja sig eller redan har bestämt sig för att skiljas. Separationer kan väcka många tankar och känslor, speciellt om det även finns barn med i bilden. Att få diskutera med en utomstående kan göra att det är lättare att ta upp frågeställningar som man annars bär ensam. Vid familjerådgivningen kan man tillsammans gå igenom hur skilsmässan konkret ska genomföras, och det finns också möjlighet att få individuellt stöd vid behov.

Nicklas Storbjörk



PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37