Lokala församlingar spelar en central roll inom mathjälpen.

Bättre mathjälp är målet för ett nytt tvåårigt projekt

Matsvinn.

Gemensamma måltider, matkassar att ta hem, möjlighet att delta i kurser – mathjälpen i Helsingfors utvecklas ständigt.

2.5.2019 kl. 00:00

Helsingforsförsamlingarna och staden utvecklar som bäst mathjälpen i ett gemensamt tvåårigt projekt. Målet är att göra mathjälpen så smidig, mångsidig och lättillgänglig som möjligt. Katja Lehtola är en av de projektansvariga på Helsingfors samfällighet.

På vilket sätt förbättras mathjälpen helt konkret?

– Det är de lokala församlingarna, många organisationer och stadens servicecentraler som gör ett stort jobb med det här. Olika typer av billiga eller kostnadsfria gemensamma måltider ordnas redan nu runtom i Helsingfors. På en del av utdelningsställena får man också ta med sig mat hem. Ofta finns också en diakon på plats.

– Tillsammans med Helsingfors stad utvecklar vi också fältarbetet. Stadens socialarbetare jourar varje vecka och är beredda att hjälpa och ge råd vid de stora matköerna i bland annat Kvarnbäcken och Hursti.

Ni vill fokusera på matsvinn som tidigare inte kommit till nytta? Vilket svinn är det och räcker det till alla?

– Vi får en terminal för matsvinn vilket kommer att göra att vi bättre lyckas ta till vara stora partier av överbliven mat från industrin och partihandeln. Vi undersöker också möjligheten att använda matsvinn från skolbespisningen. Just nu råder det ingen brist på överbliven mat utan fullt duglig mat slängs fortfarande bort. Med tanke på miljön skulle det vara fint om allt svinn togs till vara.

De som uppsöker mathjälpen erbjuds att delta i social verksamhet, vad innebär det?

– Här spelar de lokala församlingarna och stadens servicecentraler en central roll. Om man ser på utbudet på cervicecentralerna i östra Helsingfors under en vecka så finns till exempel keramikkurser, arbetslivsgrupper, snickarverkstäder och utfärder. Vi vill också uppmuntra människor att starta egna grupper och kurser som skulle intressera dem, då kan församlingarna och staden hjälpa till genom att erbjuda lokaler.

Skulle Vandas modell ”Gemensamt bord”, där man äter tillsammans, fungera i Helsingfors där 750 personer besöker till exempel Kvarnbäcken dagligen?

– Modellen som sådan kan inte överföras till Helsingfors, men vi kan lära oss mycket av hur de exempelvis organiserar logistiken kring matsvinnet. Vi vill snarare utvidga nätverket för mathjälp och erbjuda olika alternativ för olika situationer.

Ulrika Hansson



Europa och USA pumpar in stora pengar för återuppbyggnad av de palestinska områdena. Enligt den israeliska människorättsjuristen Calev Myers går det mesta till att finansiera den palestinska regeringen. 18.4.2013 kl. 09:29

En sommardag 1942 kommer hundra judiska flyktingar med tåget till Närpes. De övernattar på riksdagsman Karl Johan Wenmans gård och fortsätter sin färd nästa dag. 18.4.2013 kl. 13:04

Det är det andliga som är det centrala i församlingen. Men det är också bra med mat i magen och bra om disken försvinner. Spänningen mellan Marta och Maria är något Ulla Dönsberg funderat mycket på. Någon tillfredställande förklaring har hon inte. 14.4.2013 kl. 12:00

Andligt våld kan handla om allt från regler för hur man ska bete sig för att ha ”rätt tro” till grova fysiska och psykiska övergrepp.  Janne Villas färska bok är en slags religiös konsumentupplysning. 13.4.2013 kl. 12:00

Församlingarnas andel av samfundsskatten kommer att vara 2,35 procent.  Viktigare än höjningen är löftet från regeringen att det bortfall som skattelättnaderna för företagen innebär ska kompenseras helt. 12.4.2013 kl. 15:00

Kyrkoherde Jon Lindeman i Finström-Geta församling leder inget åländskt kyrkouppror, tvärtom. – En åländsk ledningsgrupp kan hjälpa domkapitlet i Borgå att bättre förstå Åland. 12.4.2013 kl. 12:24

Matteus församling har som en av de första församlingarna i Norden skapat en mobilapp för konfirmander. Appen är bara en liten del av ett långsiktigt förnyande av skriftskolan. 11.4.2013 kl. 10:18

Kyrkpressens chefredaktör May Wikström blir vd för Fontana Media. Hon kommer dessutom att fortsättningsvis sköta uppdraget som chefredaktör för Kyrkpressen. 8.4.2013 kl. 11:12

Dagens trosproffs är mer tilltufsade och ifrågasatta kulturellt än för bara tio år sedan. Emeritusbiskopen trivs numera som resepredikant. Han tror på påskens hopp som medicin mot uppgivenheten. 31.3.2013 kl. 12:00

Prästhemmens och prästmakens/makans roll har förändrats mycket sedan prästfruarnas förbund bildades. I dag har förbundet bytt namn och många ”prästfruar” är män och prästerna ibland ensamstående. 28.3.2013 kl. 15:00

Styrelsen för Pörkenäs har nekat rollspelsföreningen Eloria att hålla ett lajv på lägergården under påsken. 28.3.2013 kl. 12:00

När journalister rapporterar om kyrkliga frågor leder bristande kunskaper lätt till dålig journalistik. 27.3.2013 kl. 12:45

I trädgården. 31.3.2013 kl. 10:00

Vid graven i trädgården. 29.3.2013 kl. 18:00

I korsets skugga. 29.3.2013 kl. 15:00

kyrkoherdeval. I söndags träffades Pedersöre församlings tillträdande kyrkoherde Mia Anderssén-Löf, vice ordförande Krister Mård och biskop Bo-Göran Åstrand för att utbyta tankar kring församlingsarbetet. 7.9.2021 kl. 12:45

BÖN. När man inte klarar av att be kan man testa att be på ett nytt sätt. 3.9.2021 kl. 15:18

RÄTTEGÅNG. Besvärstiden gick ut och hovrättens dom överklagades inte – den frikännande domen i målet mot Martyrkyrkans vänner står alltså fast. 2.9.2021 kl. 16:56

studieliv. Sonja Jakobsson rör sig i högskolornas korridorer och får ägna sig åt något av det hon gillar mest – att höra människors berättelser. 2.9.2021 kl. 16:52

studier. Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne. 2.9.2021 kl. 09:19