Att fira påsk tillsammans med familjen känns viktigt för Merete Mazzarella.

Påsken ställer färre krav

Minnen.

Påsken är Merete Mazzarellas favorithögtid. Den är både mörker och ljus. Hon minns allt från hemlagad memma till en ensam påsk som tolvåring. Och hon brukade älska påskalamm, men det fick ett abrupt slut.

17.4.2019 kl. 00:00

– Högtider är viktiga. Nuförtiden när alla butiker är öppna nästan jämt så är det så liten skillnad på vardagar och veckoslut. Då får årshelgerna tiden att stanna upp lite, säger Merete Mazzarella.

Hon är en av Svenskfinlands mest betydande författare. Hon har, genom bland annat självbiografiskt skrivande, umgåtts mycket med minnen.

– När jag var ung var påsken lång och tråkig. Mitt hem var inte präglat av någon sträng kristendom. Min mamma var kristen, men hon var dansk så det var en glad grundton. Men konventionen när jag växte upp var att inte göra något på långfredagen. Den skulle vara en dyster dag då man skulle se till att man inte gjorde något roligt.

Hon tycker att påsken är årets finaste helg.

– Trots att olika kommersiella krafter försöker hetsa oss att skicka kort och laga krånglig mat så är påsken ändå mindre kravfylld än julen. Jag tror det är mycket lättare att vara ensam på påsken än på julen.

– Påsken är också så fin för att den är både mörk och ljus. Ljuset kommer efter mörkret. Det är både död och uppståndelse.

Påskfirande utomlands

Merete Mazzarella växte upp som ambassadörsbarn och har bland annat bott i Kina, Turkiet och Indien.

– Vi har alltid i min familj varit noga med att fira de här stora kristna helgerna, var vi än har bott. Min mamma hade tjänstefolk hemma, men hon ställde sig ändå och gjorde memma. Hon var mycket för traditioner.

Hon kommer speciellt ihåg en påsk när hon som tolvåring nyss börjat i internatskola i England. Hennes föräldrar befann sig då i Turkiet.

– Jag fick inte resa hem till mina föräldrar. Det var min första påsk hem-ifrån. Avstånden var stora och det var dyrt att resa, så jag bodde hos engelska vänner. Jag minns inte hur de firade, men det var annorlunda.

Mazzarella tror att hennes generation har varit lite dålig på att föra traditioner vidare.

– I min generation har vi kanske känt oss lite nedtyngda av traditioner och gjort oss av med för mycket.

Merete Mazzarella brukade älska lammkött, en tradition från hennes mammas sida. Numera är hon vegetarian, men lamm var det sista köttet hon åt.

– Jag var på en konferens i Norge och så var det konferensmiddag. Och du vet hur det är på restauranger nuförtiden, att de ska berätta allt om vad man äter, och då sa de vad lammet hette. Då tänkte jag att inte kan jag äta något jag blivit presenterad för. Namn är väldigt viktiga. Något som har ett namn har en speciell status.

I romanen Påsk skriver Merete Mazzarella om hur huvudpersonen Birgitta drar sig tillbaka och firar en påsk utan man och barn. En sådan påsk drömmer Merete Mazzarella inte själv om.

– Jag har inget behov av att uppsöka ensamhet, men lite tid för reflektion kan jag vilja ha.

– Ett familjeumgänge känns väldigt viktigt för mig. Min son och mina barnbarn bor i USA, men jag och min man är bjudna hem till hans sons familj.

Några dagar ska hon och hennes man tillbringa i sin lägenhet i Uppsala.

– Jag har faktiskt tänkt att det också ska få bli en gudstjänst i Uppsala domkyrka.

Synen på högtider ändras med tiden.

– Att tänka på tidigare påskar är som att dyka ner genom åren. Alla de människor man har mist tänker man på. Det blir en stark påminnelse om tidens gång och alltings föränderlighet. Sedan är det också roligt att tänka att det kommer nya människor till, barn och barnbarn.

Ulrika Hansson



KYRKOMÖTET. Liberala storstadspräster öppnade debatten om samkönad vigsel i kyrkomötet. Biskoparnas kompromiss om dubbel äktenskapssyn fick stöd – men också kritik från både regnbågsfronten och de konservativa. 15.5.2024 kl. 10:35

musik. De närmaste dagarna många båten eller flyget till Sverige inför Taylor Swifts konserter i Stockholm. Varför börjar man lyssna till världens bästsäljande artist, Taylor Swift? Sofia Torvalds skriver om hur hon trillade ner i kaninhålet. 16.5.2024 kl. 11:51

Bok. Våra kroppar behöver föda. Vi behöver också föda för vårt själsliga liv. Birgitta Udd kombinerade behoven och skrev boken "Det smakar liv – Vardagstankar och recept". 15.5.2024 kl. 15:27

INGERMANLANDS KYRKA. Inom maj månad ska två av kyrkans missionsorganisationer förklara varför flera av deras anställda har prästvigts i en luthersk kyrka i Ryssland. Biskop Ivan Laptev i den ingermanländska kyrkan tycker ståhejet är märkligt. 14.5.2024 kl. 10:00

KYRKOMÖTET. Många nya delegater i kyrkomötet. De tunga frågorna som samkönad vigsel eller organisationsreform i kyrkan kommer upp på onsdag. 13.5.2024 kl. 20:10

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52

kyrkoherdeinstallation. Kristi himmelsfärdsdagen blev en festdag i Vörå församlingen då nya kyrkoherden Samuel Erikson installerades av biskop Bo-Göran Åstrand under högtidliga former. Och Vöråborna slöt upp, både kyrkan och församlingshemmet var välfyllda. 9.5.2024 kl. 16:15

folkmusik. Genom folkmusiken har Amanda Harald och Jacob Sundström fått kontakt med sina rötter. I en värld som präglas av snabba förändringar och ett globalt klimat märker de att också andra unga intresserar sig för det förflutna. 10.5.2024 kl. 13:15

ETT GOTT RÅD. Kristina Stenman önskar att hon som 20-åring förstått att alla människor bär på bekymmer. 10.5.2024 kl. 13:55

Tyskland. Kyrkan i DDR råkade under 40 år få möjligheten att vara ett rum där man kunde andas lite friare i kommunistregimen. Prästen Markus Meckel var med och byggde upp en opposition – och blev till sist den utrikesminister som lade ner DDR. 2.5.2024 kl. 19:00

SOMMARREPRISEN 2024. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 29.7.2024 kl. 10:00

HBTQ. Metodistkyrkan har tagit ett världsomspännande beslut om att montera ner sin praxis om att homosexualitet "inte är förenlig med kristen lära". Men kyrkan sprack på kuppen. 2.5.2024 kl. 22:32

INVANDRARARBETE. Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström. 29.4.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet fattade beslutet vid sitt möte idag. När församlingsrådet i början av april skulle välja mellan Pia Kummel-Myrskog och församlingens tf kyrkoherde Ronny Thylin föll rösterna jämnt. Därför blev det domkapitlet som fattade beslutet. 29.4.2024 kl. 13:16

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00